Att pinas tills man blir LAS:ad är standard. Min första tanke när jag äntligen tillsvidareanställdes var ”äntligen kommer jag veta hur jag ska jobba mer än tre månader framåt", uttrycker skribenten.
Att pinas tills man blir LAS:ad är standard. Min första tanke när jag äntligen tillsvidareanställdes var ”äntligen kommer jag veta hur jag ska jobba mer än tre månader framåt", uttrycker skribenten. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Ett arbetssätt som inte lett till något positivt

Replik Svar till Lena Johansson, förvaltningschef, 19 september.

ANNONS
|

Först och främst vill jag beklaga att ni måste sitta dagarna i ända och försvara ett arbetssätt som ännu inte lett till något positivt för varken personal eller brukare. Replik följer punktvis:

1) Det har inte varit någon dialog. Vi har efterfrågat att få prata med schemaläggare angående vårt schema. Detta har vi fått nej till. Förtroendevalda har i stället fört vår talan. Efter möte med schemaansvariga får vi höra att ingen lyssnade. Vet ni om att det är skillnad på att ha dialog och att bli tillsagd? För det är det som händer, vi blir tillsagda varför inget vi ber om kommer att tillgodoses.

ANNONS

2) Hållbara scheman? Aldrig har elva timmars dygnsvila varit given. Arbetsveckorna uppgår ofta till 50-55 timmar. "Cirka 48 timmars ledighet efter en jobbperiod”? En jobbperiod på tolv dagar menar du?

3) Delade turer. Det var här i din replik som jag förstod att du kör standardsvar då föregående inte ens nämnt dem. Ja, det är en möjlighet om vi anställer mer personal och låter vården kosta, men nu är ju budgeten snäv. (Men ett nytt torg har vi råd med!)

4) Planerar du aldrig ditt liv längre än tolv veckor? Dessa ”små justeringar”, blir ganska stora när man fått en läkartid på en ledig dag, som helt plötsligt inte är ledig längre! Sedan ska det kluras på varför personalen blir sjuk? Justeringar sker ofta så nära inpå som 14 dagar. Nästan uteslutande signerade med den centrala schemaläggarens initialer.

5) Du vet precis vilken konsult föregående syftar till. Kom igen nu, hur mycket?

6) Den här sommaren har varit den sämst bemannade någonsin. Jag talar inte bara om personalbrist utan schemaläggning som har varit katastrof. Men det går väl att skylla på grafen*?

Personalen skriker att de inte längre har ork att ge god omvårdnad och folk slutar till höger och vänster.

ANNONS

7) Varför tillsvidareanställs det inte i högre grad då? Att pinas tills man blir LAS:ad är standard. Min första tanke när jag äntligen tillsvidareanställdes var ”äntligen kommer jag veta hur jag ska jobba mer än tre månader framåt”- vilken ironi! Heltid är det inte alla som orkar. Anledningen till att många hankar på är för att lönen är så snål, men det är en annan diskussion…

Visa oss hur mycket nöjdare brukarna är, hur mycket personal det finns och hur pigga alla anställda är! Gör det, så ska jag vara tyst.

Att dra den här smörjan till oss, det är en sak. Men att sprida propagandan till allmänheten så att vi undersköterskor och vårdbiträden framstår som ett gäng gnällspikar som inte fattar vad en budget är, det är en annan.

Trollhättans S(l)a(v)

*Enhetscheferna skickar in en graf över hur mycket personal som behövs och är baserat på brukarnas behov. Detta är något schemaläggarna ofta hänvisar till när det blir fel i schemaläggningen.

Trollhättans stad har erbjudits att besvara insändare men har avböjt.

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS