Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hoppas vattnet får fortsätta porla?

Massor av människor passerar dagligen den svaga rännil av vatten från källan i Hunnebergs rasbrant på Kyrkvägen i Västra Tunhem. Vatten som runnit där i oändlig tid och aldrig sinat.

Källor av detta slag är inte ovanliga i Sverige och de flesta av oss passerar utan att skänka den en tanke, men för mig och många andra sedan generationer tillbaka representerar källan något oändligt som inte upphör. Vattnet porlar, om än med – tidvis – liten mängd vatten.

Kalla vinterdagar eller under långa värmeböljor – rinnande vatten – finns där jämt. Och gott att dricka dessutom. Jag har aldrig under min drygt åttioåriga levnad sett den torrlagd. Detsamma berättade min far som tillsammans med jämnåriga kamrater vandrade från Vargön till Tunhem för konfirmationsundervisning.

De stannade alltid till vid källan och drack, törstiga eller inte, det blev en ritual. Så har det säkert varit för många.

Tyvärr ser vi sedan några år tillbaka hur källavrinningen och dess omgivning förfaller. Stenblock ligger huller om buller och de trärännor som lagts för vattnet har tjänat ut.

Finns det inte någon eller några som har intresse av att återställa källflödet till hur det var tidigare?

Det skulle väl vara en kulturgärning så god som någon. Och till minimal kostnad. Vad säger till exempel Hembygdsföreningen?

Trägen kyrkobesökare