Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Per Larsson / TT

IF Metall bygger luftslott

IF Metall Norra Älvsborg, Per Källvik, målar upp gruvdrift som en framtid för Dalsland. Vi behöver komplettera med fakta.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Intensiv forskning på alternativ till dagens batterier pågår på våra tekniska universitet, tillsammans med bil och batteriindustri. Sannolikt har vi alternativ till dagens batterimineraler om cirka tio år.

Vi måste satsa mer på hela flödet och återvinna metall, så kallat cirkulär ekonomi. Energiåtgång och CO2- utsläpp vid återvinning är lägre än vid brytning av ny malm i gruvor. Gruvbrytning och förädling står för mer än tio procent av koldioxiden i Sverige – då är inte transporterna inräknade. Staten har en defensiv strategi för återvinning av metaller. Även producenter har ett stort ansvar att möjliggöra ”recycling” genom smartare konstruktion, tillverkning och återvinningskedjor.

Gruvbrytning kan ske även här, men de utländska gruvbolagen värnar vare sig om arbetstillfällen, miljö eller tar geopolitiska hänsyn. De ser möjligheter att tjäna stora pengar och sälja mineralerna på den globala marknaden.

Med dagens lagstiftning är det en verksamhet utom all kontroll. Gruvföretagen behöver endast betala symboliska 1,5 promille till markägare och 0,5 promille till staten. Markägare förlorar rätten över sin mark och sina näringar. Kommunerna likaså, men får kostnader för infrastruktur och sanering när gruvexploatörer flyr landet vid konkurs.

Jobben inom gruvproduktion är högre automatiserad än övrig arbetsmarknad. Branschens specialistjobb är typiska ”fly-in fly-out” jobb. Metall­priser fluktuerar mycket och därmed lönsamhet och sysselsättning. Det är alltså ett begränsat antal stadig­varande arbetstillfällen som etableras på små gruvorter.

Dalsland har en framtid med de viktiga basnäringarna skogsbruk, lantbruk, turistnäring, småindustri med mera. Bara turist­näringen ger i dag cirka 700 årsarbetstillfällen. Gruv­exploatering lägger en död hand över utvecklingen. Därför har även de berörda kommunerna överklagat provborrningstillståndet.

Gruvdrift betyder stora risker för extremt giftiga utsläpp från de dammar där giftigt gruvavfall lagras. Detta hotar bland annat dricksvattentäkten i Lästvik, privata brunnar och våra sjösystem. Regeringen sa därför nej i februari 1998 bland annat på grund av områdets känsliga vatten och natur. Inget har förändrats på den punkten.

Per Källvik pekar på barnarbete. Det förekommer dessvärre i gruvor, tillverkning och textil industri, jordbruk, servicenäring, med mera. Roten till detta onda är fattigdom och exploatering och kräver helt andra insatser. I kampen mot allt slavliknande arbete har bland annat fackföreningsrörelsen en viktig roll genom sina internationella nätverk ILO. Likaså UNICEF, Rädda Barnen och andra internationella organisationer. Vi konsumenter ska kräva information från företag och underleverantörer om varor och tillverkning.

Så, Per och Metall, dalslänningarna sitter inte på läktaren och ser på. Vi är som ni angelägna om ett långsiktigt hållbart samhälle och vill ta vårt ansvar för miljön både lokalt och globalt. Men vi vill inte stå med mössan i hand när utländska bolag inbjuds att exploatera vårt land.

Gruvkampen Dalsland