Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Jonas Ekströmer

Motparten smutskastas i miljödebatten

Vi är många som oroas över miljön och tänker på vad våra barnbarn skall ta hand om efter oss. Just nu är det bara koldioxiden som finns på agendan, alla miljögifter som har spridits under de senaste hundra åren har fått en undanskymd plats i debatten då starka krafter alltid vill få oss att fokusera på en sak i taget.

Oavsett hur mycket fakta som Ingemar Vänerlöv och andra delar med sig av finns det andra som påstår motsatsen. Vi har sett detta på ett otal områden, det jag kan bäst är debatten om kvicksilver, där amalgam äntligen förbjöds efter 40 års kämpande.

Problemet är inte avsaknaden av vetenskapliga fakta och bevis utan att de som har en annan agenda inte redovisar dessa, då dessa som regel inte är tillräckligt pålästa utan följer med i det senaste drevet. Då smutskastar man motparten i debatten utan att inse att budbäraren troligen har betydligt mer på fötterna innan man ger sig in i den. I den fråga som jag kan bäst visade det sig att Forskningsrådet konstaterade att motparten, experter inom odontologin, inte hade bemödat sig om att vara vetenskapligt uppdaterade utan partiska. De hade talat i egen sak.

Det tog lång tid och många utredningar innan detta uppdagades. Det finns helt klart många andra områden där olika intressen styr debatt och beslut som till sist visar sig vara tagna på felaktiga grunder därför att man inte granskat mer noggrant. Därför är Vänerlövs genomgång viktig, läs och begrunda, skjut inte budbäraren, han har mer faktabakgrund än vad som kan redovisas i en kort debattartikel. Shopenhauer myntade begreppet. ”Alla sanningar går igenom tre stadier; Först blir de förlöjligade. Sedan blir de våldsamt motarbetade. Slutligen blir de accepterade som alldeles självklara.” Detta har hänt i kvicksilverfrågan.

Minamataöverenskommelsen innebar att allt kvicksilver ska förbjudas och EU har sedan 2009 förbjudit giftet. Vägen dit har varit lång och många har ifrågasatts, men nu ska giftet inte längre spridas varken i människor eller miljö. Att rensa upp och ta hand om skadorna blir en lång och omfattande arbetsuppgift för generationer efter oss då kvicksilver behöver förvaras som kärnavfall och inte i tänderna på människor.

Margaretha Molius

tidigare förbundsordförande i Tandvårdsskadeförbundet