Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Stina Stjernkvist/TT

Skolrankingar saknade kriteriet gymnasiebehörighet?

Idag förväntas i princip alla ha åtminstone en gymnasieutbildning. Över 99 procent påbörjar gymnasiet även om inte alla fullföljer utbildningen. Gymnasiebehörighet är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan, då man konstaterat att det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa.

Våren 2018 var 84,4 procent av eleverna i Sverige behöriga till något av gymnasieskolans nationella program. Det innebär att 15,6 procent saknade behörighet, vilket motsvarar knappt 17 200 elever. Att klara en gymnasiebehörighet är kanske den viktigaste förebyggande faktorn för ett liv utan bidragsberoende, kriminalitet och missbruk, något man konstaterade redan 2010 i Socialstyrelsens ”Social rapport 2010”. Nyligen presenterades en skolranking från Lärarnas riksförbund och i kategorin skolresultat saknades kriteriet gymnasiebehörighet.

Även i Lärarförbundets årliga skolranking ”Bästa skolkommun” saknas kriteriet gymnasiebehörighet men även där jämförs elevers meritvärde. Meritvärdet mäter hur många betygspoäng som eleverna uppnår. I praktiken kan en grupp elever med höga betygspoäng öka meritvärdet kraftigt på skolan/kommunen. Det finns exempel på kommuner som visar på ett högt genomsnittligt meritvärde samtidigt som en fjärdedel av eleverna i kommunen inte når gymnasiebehörighet. Detta framkommer aldrig i Lärarfackens rankingar då kriteriet gymnasiebehörighet saknas, vilket jag tycker är beklagligt. Gustav Fridolin utryckte ”att gymnasiebehörighet är kommuners viktigaste uppgift” när han träffade Fyrbodals skolchefer och nämndsordförande i Trollhättan för två år sedan.

Anders Pettersson

Skolchef, Melleruds kommun