Väntar. Det här är en möjlighet för samhället att få en friskare befolkning, en mer jämlik vård och rädda liv, skriver debattörerna.
Väntar. Det här är en möjlighet för samhället att få en friskare befolkning, en mer jämlik vård och rädda liv, skriver debattörerna. Bild: ANDERS ANDERSSON

Vi behöver ett vaccinationsprogram även för vuxna

Det har gått närmare två år sedan Folkhälsomyndigheten lämnade sitt förslag om ett nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper, omfattande bland annat vaccin mot influensa och lunginflammation (pneumokocker). Men regeringen har hittills inte fattat beslut i frågan och landstingen har svårt att följa de icke bindande rekommendationer som finns. Situationen är inget annat än oacceptabel – ett vaccinationsprogram skulle minska behovet av sjukhusvård och minska antalet sjukskrivningar. Och än viktigare – det skulle rädda liv.

ANNONS

Varje år dör tusentals människor, främst äldre, i Sverige antingen direkt eller som en komplikation till influensa och lunginflammation. Idag finns verksamma vaccin och det är särskilt viktigt att dessa vacciner erbjuds riskgrupper, det vill säga barn och vuxna med kroniska sjukdomar och nedsatt immunförsvar. Det har snart gått två år sedan Folkhälsomyndigheten lämnade sitt förslag till regeringen men ännu har inget beslut tagits i frågan.

Varför denna väntan? Varför dra frågan i långbänk? För oss är det obegripligt.

Både influensa och lunginflammation kan vara tufft för kroppen att hantera inte minst med stigande ålder och om man samtidigt har en annan kronisk sjukdom. Alla har vi någon i vår närhet som har drabbats. Detta är sjukdomar som kan leda till allvarliga konsekvenser för den enskilde och också för sjukvården och samhället. Det är mycket lidande som skulle kunna undvikas och stora resurser som skulle kunna sparas om fler erbjöds vaccination rutinmässigt.

ANNONS

Vinsterna är lika uppenbara som stora: Minskat lidande när färre drabbas av influensa och lunginflammation, ökad möjlighet att nå WHO:s mål om 75 procent influensavaccinerade, minskade kostnader för samhället när vi inte behöver belasta vården med sjukdomar som kan förebyggas, bidra till minskad antibiotikaanvändning och därmed minskad antibiotikaresistens.

Vi vill se att regeringen, som har lovat att prioritera förebyggande insatser för att förbättra folkhälsan, nu fattar ett beslut enligt Folkhälsomyndighetens förslag och inför ett nationellt vaccinationsprogram för riskgrupper som skyddar mot dessa allvarliga sjukdomar.

Det borde vara ett enkelt beslut för regeringen att ta. Förslaget är förberett med ett gediget kunskapsunderlag samt en hälsoekonomisk analys av regeringens expertmyndighet. Det här är en möjlighet för samhället att få en friskare befolkning, en mer jämlik vård och rädda liv. Varför väntar vi?

Alexandra Charles von Hofsten, ordförande och grundare 1,6 miljonerklubben

Kerstin Brismar, professor och specialist i internmedicin, diabetologi och endokrinologi.

ANNONS