Eftersom jag varit med i SVT:s tidigare debattprogram ett flertal gånger så var jag lite reserverad till inbjudan. För mig var det avgörande att upplägget skulle vara seriöst, konstruktivt, lyssnande (på de som bor på Kronogården) och framåtsyftande. Inget polariserat pajaseri. Den typen av debatter har Kronogården haft tillräckligt av. Jag uttryckte tydligt också att jag inte kommer medverka om en hetsare som Joakim Lamotte eller Hanif Bali är med.
Det gick ett par veckor och jag blev uppringd igen. Nu fanns några namn klara. Det var en forskare, en moderat (dock ej Bali) och så försökte de fortfarande få ett ja från Nyamko Sabuni. Jag svarade att mitt definitiva besked fortfarande hängde på hur det färdiga upplägget skulle se ut. Det var avgörande för mig att det skulle bli värdigt. Inte ett safari som kommer och behandlar oss som djur.
Andras bild av stadsdelen
Jag berättade om hur min uppväxt präglats av andras bild av Kronogården. Jag berättade om första dagen på Polhemsgymnasiet när jag började på samhällsvetenskapliga linjen 1990 och vi alla skulle presentera oss och vilken högstadieskola vi gått på. Jag var den enda i min klass från Kronogårdsskolan. Jag svarade lågt. Liksom så att det hördes att jag sa något, men inte vad. Läraren frågade: vilken skola sa du? Kronogårdsskolan, svarade jag och det kändes som alla blickar vändes mot mig.
Jag berättade om hur en före dettas föräldrar på riktigt var oroade när vi flyttade ihop och köpte lägenhet på Kronogården.
Jag berättade om när jag var med i Studio Ett samma dag som terrorattacken mot Kronan och reportern sa något om att skolresultaten inte var så bra. Vad fan menade reportern, tänkte jag. Förtjänade dom att dö för att skolresultaten inte var bra, eller vad?!
Och jag berättade om min förvåning över när jag kom in på juristprogrammet för två år sedan - på mina komvuxbetyg från 1998! Då fanns inte en tanke på att juristprogrammet var något jag kunde gå. Jag valde det som jag trodde jag kunde komma in på - efter den jag var i andras ögon.
Jag har alltid älskat Kronogården och den jag blev tack vara Kronogården. Mitt liv begränsades inte av Kronogården. Det begränsades av de utifrån som p.g.a. att jag bodde där inte trodde att jag var kapabel nog.
Övervikt åt höger
Det lät som att mitt budskap gått fram.
För en vecka sedan hörde redaktionen av sig igen. Nu började det närma sig och gästerna bli klara. Det var en från den högervridna tankesmedjan Timbro, en moderat, eventuellt Sabuni, en lokal Sverigedemokrat, socialdemokratiska kommunalrådet Paul Åkerlund. Och Joakim Lamotte. Klar övervikt åt höger med andra ord och givet polariserat. Jag gjorde klart att jag inte kommer vara med i debatten. Det blir ingen värdig debatt som tar människors liv på allvar. Jag kommer inte medverka som ett alibi till ett sådant pajaseri.
