Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Abraham Zeito, gästkrönikör. Bild: Andreas Olsson
Abraham Zeito, gästkrönikör. Bild: Andreas Olsson

Abraham Zeito: Abraham Zeito: Var det bättre förr?

Är det många, tror ni, som gick och lade sig oroliga under 2020? Var du, liksom jag, en av dem? Jag tror att pandemin kommer att förändra vårt sätt att leva. Vårt sätt att tänka. Det självklara blev inte längre det.

TTELA Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkrönikörer representerar däremot ett bredare spektrum i debatten.

Frågan är, kommer det att leda till en förbättring?

När jag sammanfattar året 2020 så har jag inte så mycket positivt att säga. Samhällsutvecklingen och klimatet hårdnade i takt med virusets utveckling. Det vrålades om vrede och målades upp fiender. Skyll på någon annan bara och säg att du är förbannad; så byggdes trovärdighet under 2020. Kanske räcker det nu. 2020 är ju över.

Nu kanske vi kan få det lite trevligare och mindre hatiskt. Vi efterfrågar solidaritet och rättvisa; några enkla kärnvärden värda att gemensamt kämpa för, så slipper vi kämpa mot. Så slipper vi vara hatiska och arga.

För mig som advokat har år 2020 även inneburit mycket nyhetsrapportering om brott och straff. Även där har känslan av att verka för ett gemensamt förändringsarbete till synes ersatts av en önskan om kollektiv bestraffning. Jag tror inte att det gått en sammanhängande vecka utan att nyhetsrapporteringen innehållit uttalanden om gängkriminalitet, nya lagförslag och mer befogenheter att skapa ett övervakningssamhälle.

”Hoppas förresten vaccinet biter även på dumhet och hat”.

Bortom allt det där så har jag både funderat över och efterfrågat en legaldefinition av vad menar man med gängkriminalitet? Vad omfattas av det begreppet? Svaren lyser med sin frånvaro. Ändå fortsätter reformerna. Och reformerna gäller alla samhällsmedborgare, alla brottstyper, trots att det var tänkta att skapas för att fånga upp bara vissa. Särskilt utpekade.

Här i Sverige finns det tyvärr inte starka motkrafter och inte lika starka rättsmedel som i USA eller England för att sätta stopp för hat och vrede. Här finns inte heller, verkar det som, något intresse av att lyssna till advokaternas oro över utvecklingen. Vi anses istället som krångliga när vi vill belysa kränkningar av mänskliga rättigheter. Ändamålet helgar medlen. I anglosaxisk rättstradition hade det aldrig accepterats, här är det vardagsmat, även bland dem som avlönas av staten.

Jag blev därför bekymrad när jag läste en artikel med en medial åklagare som felaktigt påstod att advokater stoppar utvecklingen och lagförslag. Åklagaren i fråga vet att statistiken visar att nio av tio som åtalas blir fällda och att lagförslagen går igenom, även när de enligt lagrådet (som inte befolkas av advokater utan domare eller före detta domare från de högsta domstolarna) är direkt olämpliga eller olagliga. Det bekymrar mig när en åklagare far med osanning i media till samhällsmedborgarna om svensk kriminalpolitik.

Det oroar mig. Det är farligt. Men jag ger inte upp. Det nya, 2021, är ju här och lovar bättre. Hoppas förresten vaccinet biter även på dumhet och hat. Hur som helst önskar jag er allt gott! Kanske ses vi 2021. Kom gärna fram och hälsa. Jag lyssnar gärna på era synpunkter. Ty den som inte ifrågasätter sin egen övertygelse gör sig själv en otjänst. Inte sant?