Sällsynt syn. På många håll i landet har polisnärvaron varit mycket låg under lång tid.
Sällsynt syn. På många håll i landet har polisnärvaron varit mycket låg under lång tid. Bild: Johan Nilsson/TT

Malin Lernfelt: Brott ska beivras i hela landet

Polisnärvaron måste öka i glesbygd. Att stora delar av Sverige saknar polisnärvaro har fått orimliga konsekvenser.

ANNONS

Människor som bor på landsbygden är mer missnöjda med bristande polisnärvaro än de som bor i större städer. Det visar Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning. I en intervju i Sveriges Radio (SR 16/6) bemöter Patrik Ungsäter, regionpolischef i Bergslagen, medborgarnas frustration över att polisen sällan syns till genom att slå fast: "Vi kommer inte att kunna finnas i varje hörn i glesbygd vid varje given tidpunkt. Det är en utopi."

Självklart är det en omöjlighet för polisen att alltid vara närvarande överallt i ett stort och på många håll glesbefolkat land som Sverige. Samtidigt bör polisen kunna vara betydligt mer synlig och tillgänglig även för människor utanför städerna än vad som är fallet i dag.

ANNONS

Under flera decennier har det i flera steg pågått en omstrukturering och centralisering av Polismyndigheten, vilken resulterat i maktkoncentration och nedläggning av hundratals polisstationer i mindre orter. I en hel del kommuner finns idag inte någon polisstation överhuvudtaget.

Vid de flesta nedläggningar har syftet varit att spara resurser, och de argument som förts fram är att polisen "bara behöver finnas närvarande vid behov" och att det därför är mer effektivt att koncentrera polishusen till färre platser. Även digitaliseringen har bidragit till att polisen inte anser att det är lika nödvändigt att finnas på plats rent fysiskt överallt i samma utsträckning.

Problemet är dock att man då missar den symboliska betydelsen av att polisen manifesterar sin närvaro och att det skapar trygghet, liksom det faktum att ju mer tid en enskild polis tillbringar på en plats desto bättre kan han eller hon lära känna invånarna och vara uppmärksam på sådant som inte står rätt till. Att "finnas på plats vid behov" blir dessutom svårt när avstånden mellan polisstationer är allt för omfattande och utryckningstiderna långa. När länsman till slut når fram har bovarna lämnat brottsplatsen för längesedan.

De signaler som skickas till kriminella när polisen i princip lämnat glesbygden är "välkommen, här är det fritt fram". Inte undra på att antalet anmälda brott utanför städerna ökar. Bland annat till följd av de kringresande stöldligor som blivit allt vanligare på senare år och som plockar på sig alltifrån verktyg till fordon och diesel.

ANNONS

2021 sände Sveriges Radio en dokumentärserie i tre delar med namnet "Laglös landsbygd". I den vittnar såväl poliser och åklagare som medborgare om den hopplösa situation som uppstått när rättssamhället lämnat walk over i glesbygd och kriminella tillåtits härja fritt.

Brå-rapporten "Brottslighet och otrygghet i stad och landsbygd" (2015) konstaterar också att skillnaderna i otrygghet och utsatthet på senare år minskat mellan större städer och landsbygd samt att ökningen av flera brottstyper är procentuellt sett större i glesbygd – även risken för att utsättas för brott fortfarande är betydligt större i storstäderna.

Sammantaget är det tydligt att dagens sätt att arbeta inte fungerar. Det är dags att politikerna skjuter till riktade medel för att öka polisens närvaro på landsbygden. Att människor utanför städerna också ska kunna känna sig trygga får aldrig bli en utopi.

ANNONS