Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 STOCKHOLM 20220323Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S)  under onsdagens pressträff om åtgärder inom skolan med anledning av flyktingmottagandet från Ukraina. Foto: Claudio Bresciani / TT / Kod 10090
Utbildning med förhinder. Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) har meddelat att regeringen går vidare med att införa ett etableringsstopp för konfessionella friskolor. Bild: Claudio Bresciani/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Därför har Lina Axelsson Kihlblom fel om religiösa friskolor

När skolministern pratar om "demokratisk kontroll" över skolan tycks det ofta synonymt med socialdemokratisk kontroll.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Återta den demokratiska kontrollen över skolan. Det är ett mantra som skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) upprepat under våren, när ny socialdemokratisk skolpolitik har presenterats. Så även häromveckan, då hon meddelade att S går vidare med förslaget att införa ett etableringsstopp för konfessionella friskolor.

För inte särskilt länge sedan presenterade regeringen ett paket med skärpta regler för konfessionella skolor, ämnade att underlätta tillsynen samt hindra olämpliga aktörer från att starta konfessionella friskolor. Nu vill man alltså gå ännu längre, innan de skärpta reglerna ens hunnit träda i kraft.

Det skulle innebära att även väl fungerande konfessionella skolor drabbas

Oroväckande fall med friskolor med tydliga kopplingar till religiös extremism, som Nya Kastets skola i Gävle som stängdes vid årsskiftet i fjol efter beslut av Skolinspektionen, behöver tas på allvar – men att införa ett etableringsstopp är att kasta ut barnet med badvattnet.

Det skulle innebära att även väl fungerande konfessionella skolor drabbas, då de varken kommer ha möjlighet att expandera eller byta lokaler. Förutom då att det kommer att hindra att nya, väl fungerande verksamheter på konfessionell grund startas, vilket i sig vore en förlust.

Dessutom riskerar det att krocka med religionsfriheten, en mänsklig rättighet som är grundlagsskyddad även i det sekulära Sverige. Att det innebär stora svårigheter att införa ett etableringsstopp konstaterades redan i utredningen. Flera remissinstanser, däribland Barnombudsmannen, avstyrker förslaget helt med hänvisning till barns rätt till religion. Svensk debatt tenderar att fokusera på rätten att avstå religiös tro – religionsfrihet som frihet från religion – men rättigheten går åt båda hållen, och innebär rätten att tro och utöva sin religion. Det gäller även för barn.

Det finns långt mindre drakoniska åtgärder som kan lösa problemen. Strängare prövning av ägare och ledning – för konfessionella såväl som icke-konfessionella skolor – torde räcka för att hålla extremisterna ute. Ett annat förslag i utredningen som är värt att notera är ett formellt krav på friskolor att anmäla till tillsynsmyndigheten att de är just konfessionella, ett rimligt sätt att komma åt att flera av de skolor som uppmärksammats för problematisk och religiöst anstruken verksamhet inte varit formellt registrerade som just konfessionella. Tydligheten förenklar tillsynen. Man vill även stärka tydligheten gentemot elever och vårdnadshavare, genom att införa krav på att skolan informerar om att deltagande i de konfessionella inslagen – som redan idag inte får förekomma i undervisningen, bara under andra delar av skoldagen – är frivilligt.

Inskränkningar av mänskliga rättigheter får aldrig göras lättvindigt. Problemen går att lösa med förslag som bejakar snarare än inskränker religionsfriheten. Att det inte intresserar Socialdemokraterna går att förstå utifrån pratet om "demokratisk kontroll" – som ofta tycks synonymt med "socialdemokratisk kontroll". En grundmurad skepsis mot icke-statliga aktörer i skolans värld förblindar S, så nu är upp till andra partier att stå emot och stå upp för religionsfriheten.