Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Skatt. Statsminister Magdalena Andersson (S) menade som finansminister att jobbskatteavdraget inte påverkade incitamenten att arbeta – något hon fått fel i. Bild: Henrik Montgomery/TT
Skatt. Statsminister Magdalena Andersson (S) menade som finansminister att jobbskatteavdraget inte påverkade incitamenten att arbeta – något hon fått fel i. Bild: Henrik Montgomery/TT

Ida Arnstedt: Därför har Magdalena Andersson fel om skatterna

Högre skatt ger sämre skäl att arbeta. Det inser de flesta, men tydligen inte statsminister Magdalena Andersson (S).

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

När den dåvarande regeringen med finansministern Magdalena Andersson (S) i spetsen höjde skatten för höginkomsttagare 2016 räknade man med ett tillskott på drygt två miljarder till statskassan. Men flera var kritiska mot skattehöjningen och menade på att det inte var självklart att den skulle leda till högre intäkter. Nu verkar det som att kritikerna har fått rätt, och det ger även implikationer till de framtida skatter som diskuteras i årets valrörelse.

Jobbskatteavdraget var en viktig fråga inför riksdagsvalet 2014 och diskuterades flitigt. Den tidigare alliansregeringen hade redan infört fem jobbskatteavdrag för att göra det mer lönsamt att arbeta jämfört med att få bidrag. Avdraget innebär en skattesänkning som varierar beroende på ens inkomst. Det ökar fram tills att inkomsten når upp till 32 500 kronor i månaden och skattesänkningen blir därmed som störst för dem med låga inkomster.

De som fick den högre skatten minskade sina arbetsinkomster jämfört med de som inte påverkades av skatten.

Socialdemokraterna å sin sida var betydligt mer kritiska till jobbskatteavdrag. De menade på att avdraget gynnade höginkomsttagare i alltför hög grad, och när Magdalena Andersson (S) blivit finansminister förklarade hon i en intervju (28/12 -15) att jobbskatteavdraget inte påverkade huruvida en höginkomsttagare gick till jobbet på morgonen eller inte. Efter att den rödgröna regeringen hade tillträtt dröjde det därför inte länge innan de började se över jobbskatteavdragets utformning.

Nu har nationalekonomer vid det statliga forskningsinstitutet IFAU försökt ta reda på vad som egentligen hände när regeringen ändrade reglerna för höginkomsttagare. Reformeringen av jobbskatteavdraget innebar att marginalskatten höjdes med tre procentenheter för månadsinkomster över 50 000 kr. För varje intjänad hundralapp fick dessa arbetstagare alltså behålla tre kronor mindre. Det kan framstå som en förhållandevis liten ökning, men när forskarna jämför arbetsinkomsterna före och efter reformen för olika inkomstgrupper i den nya rapporten "En utvärdering av avtrappningen av jobbskatteavdraget" visar det sig att höjningen gav en tydlig effekt. De som fick den högre skatten minskade sina arbetsinkomster jämfört med de som inte påverkades av skatten. Framförallt minskade arbetsinkomsterna 2016, det första året med den högre skatten, för att sedan stabiliseras på den lägre nivå.

En högre skatt gjorde det mindre lönsamt att anstränga sig för att öka sin inkomst – det kan handla om att jobba färre timmar än vad man annars gjort eller inte söka sig till mer välbetalda jobb, då det inte lönar sig tillräckligt. Om effekten blir tillräckligt stor innebär det att staten får in mindre pengar trots högre skatter, eftersom inkomsterna som ska beskattas är lägre.

Även i detta val kommer regeringen gå till val på högre skatter. Återigen säger Socialdemokraterna och Magdalena Andersson att skattehöjningarna inte drabbar vanligt folk, men när skatterna blir så pass att höga att vi får in mindre pengar till vård, skola och omsorg så drabbas alla – oavsett inkomst.