När nedrustningen av försvaret har diskuterats de senaste åren är det oftast det militära försvaret som stått i fokus. Men en minst lika viktig del av försvaret, som även det fört en tynande tillvaro sedan kalla krigets slut, är civilförsvaret. Nu diskuteras återigen behovet av krisberedskap och skyddsrum, och även om kriget kan kännas långt borta är det dags för fastighetsägare att börja fundera över sitt ansvar.
LÄS MER:Många av Uddevallas skyddsrum obrukbara: ”Låg prio de senaste 20 åren”
När Ryssland beslutade sig för att invadera stora delar av Ukraina blev det en chock för många svenskar. Trots att konflikten mellan länderna pågått i åtta år var det få i Sverige som trodde att Ryssland skulle våga starta ett fullskaligt krig mot ett land i Europa. Hur mycket mänskligt lidande den här konflikten har orsakat går ännu inte att säga, och inget tyder på att den kommer vara över i närtid. Att se ett krig utspela sig på så nära håll har fått många svenskar att fundera över vårt eget försvar. Kort efter Rysslands invasion i februari blev "skyddsrum" ett av de mest populära sökorden i Sverige på sökmotorn Google (Google Trends 1/3). Men sökträffarna för de som googlade gav sannolikt inte någon betydande trygghet.
Efter att det statliga bidraget för uppförandet av skyddsrum slopades 2003 har det knappt byggts några skyddsrum i nyproducerade fastigheter. Idag får endast sju av Sveriges drygt tio miljoner invånare plats i skyddsrummen. Regeringen tillsatte för ett år sedan en särskild utredare för att se över behovet av skyddsrum och i november ska slutrapporten läggas fram. Redan nu säger utredaren Britt Bohlin att det kommer behövas en rejäl kapacitetsökning. Att bygga nya skyddsrum är dock inget som sker i en handvändning. För stunden får vi förlita oss på de äldre skyddsrummen, men många är slitna och har fått helt andra användningsområden (DN 6/3).
LÄS MER:Följ med ner i skyddsrummet – i gamla krigssjukhuset
Den som idag öppnar upp dörren till sitt närmaste skyddsrum lär sannolikt mötas av ett bostadshus förråd, cykelgarage, samlingslokal eller kanske en vinkällare. Det är inget fel i sig, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får skyddsrummen användas till annat under fredstid. Men om krisen eller kriget kommer ansvarar fastighetsägaren för att vinkällaren återigen ska kunna omvandlas till ett skyddsrum på 48 timmar. Det innebär, förutom att tömma ytan på onödiga föremål, att det ska finnas drickbart vatten upptappat, värme, ventilation och toalettmöjligheter. Få fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har en tydlig plan för hur det här ska gå till.
Det är dags att fler börjar fundera på vem i styrelsen som ska ha huvudansvaret för krisberedskap, vad som behöver köpas in och var det kan placeras, samt hur utrymmena ska kunna tömmas. Skyddsrum är inte enbart ett statligt ansvar, utan alla som bor i ett bostadshus med skyddsrum har en skyldighet att säkerställa att de fungerar ifall det värsta skulle inträffa. Nästa gång din förening har städdag är det inte enbart innergård och tvättstuga som borde ses över, utan även föreningens krisberedskap.
