En miljard kronor. Det var den totala summan som Försäkringskassan krävde tillbaka i fjol, till följd av att fusk upptäckts i kontroller. Bidrag som betalas ut på felaktig grund är ett otyg: skrupellösa som utnyttjar systemet riskerar att skada allmänhetens förtroende för det offentliga. För att det ska vara lättare att rätta till felaktigheter vill regeringen att det ska räcka med ett beslut från Försäkringskassan för att kräva tillbaka pengar.
Tanken är god, men utförandet klumpigt och rättsosäkert. Dels finns det brister i Försäkringskassans kontroller som gör dem till en skakig grund att bygga ett beslut på. Dels för att den som eventuellt vill överklaga ett beslut kommer vara tvungen att vända sig till förvaltningsrätten.
Till Ekot (19/5) säger Tom Aspengren på LO-TCO rättskydd att det finns rättssäkerhetsaspekter i förslaget som ännu inte analyserats. Att bevisbördan är olika i tingsrätten och förvaltningsrätten är en aspekt han anser behöver utredas vidare. I samma inslag i Ekot pekar Sebastian Wejedal, forskare i processrätt vid Göteborgs Universitet, att det kan få stor betydelse att kostnaderna för ett juridiskt ombud inte täcks i förvaltningsrätten på samma sätt som i tingsrätten.
Att enskilda av ekonomiska skäl har svårt att överklaga felaktiga myndighetsbeslut är redan idag ett problem, som riskerar att drabba fler med regeringens föreslagna regeländring. Det uppmärksammades nyligen i en debattartikel i Svenska Dagbladet (15/5), undertecknad av Frida Jansson och Adam Danieli från tankesmedjan Timbro. Det som gäller i allmänna domstolar, att den vinnande parten får sina rättegångskostnader betalda av den förlorade, gäller inte för enskilda som driver process mot staten.
Visst finns stiftelser som Centrum för Rättvisa och Rättvis skatteprocess, som kostnadsfritt hjälper människor att försvara sin sak. Den typen av verksamheter är en viktig ventil för enskildas rätt, men kan inte helt täcka upp för ett skydd som i grunden är alldeles för svagt.
För den enskilde är det inte några små summor det rör sig om. Att driva ett mål bara i en instans kan kosta hundratusentals kronor. Det säger sig självt att det inte blir värt det att kräva tillbaka några tusen kronor i bidrag, även om dessa var viktiga för den egna ekonomin.
Det regeringen nu föreslår innebär alltså att ännu fler mål flyttas till den delen av rättssystemet där ekonomiska muskler krävs för att kunna driva process. Bidragsfusk ska beivras, men utan fullgoda möjligheter att överklaga för alla oavsett plånboksstorlek riskerar det leda till att enskilda kommer i kläm. Därför bör förslaget dras tillbaka och göras mer rättssäkert. Därtill borde rätten att överklaga och driva process gentemot det offentliga stärkas. Myndigheter kan göra fel, och därför måste den lilla människan ges fullgoda möjligheter att vinna i domstol mot den stora staten.
