Klok. Professorn och publicisten Herbert Tingsten påtalade att man först och främst bör vara demokrat, därjämte konservativ, liberal eller socialist.
Klok. Professorn och publicisten Herbert Tingsten påtalade att man först och främst bör vara demokrat, därjämte konservativ, liberal eller socialist. Bild: Ragnhild Haarstad / TT

Malin Lernfelt: Diktatur löser inte klimatkrisen

En stor majoritet av svenskarna kan enligt SOM-institutets senaste studie tänka sig att lägga demokratin åt sidan för att lösa samhällsproblem. Det är allvarligt.

ANNONS
|

Vart är Sverige på väg? Den frågan är fullt rimlig att ställa efter att SOM-institutet vid Göteborgs universitet den 28 mars presenterat de första resultaten från sin senaste nationella undersökning. Forskarna har kontaktat 26 000 svenskar och ställt frågor som politik, medier, livsstil och hälsa. Hälften har svarat. De allra flesta, 67 procent, anser att Sverige är på väg åt fel håll. Så illa har det inte varit någon gång sedan mätningarna startade på 80-talet. Allt fler uppger också att den egna ekonomin försämrats och över hälften av de svarande tycker dessutom att medierna helt eller delvis har en politisk agenda i nyhetsbevakningen.

ANNONS

Allvarligast är dock resultaten från forskningsprojektet "Det öppna samhället" som studerar demokrati och attityder till inskränkning av rättigheter. Där framkommer att även om majoriteten i grunden ställer sig bakom rättigheter som yttrandefrihet och demonstrationsfrihet kan många samtidigt tänka sig att pausa demokratin för att uppnå de politiska mål de anser vara viktiga.

I en debattartikel i Dagens Nyheter citerar statsvetarprofessor Sten Widmalm och docent Thomas Persson, som är ansvariga för projektet, den liberala publicisten och statsvetarprofessorn Herbert Tingsten. I boken “Demokratiens problem” från 1945 beskriver Tingsten demokrati som ”statsstyrelsens form” vilken ”är gemensam för skilda politiska åskådningar”. Enligt Tingsten är man ” demokrat, men därjämte konservativ, liberal eller socialist.” Widmalm och Persson frågar sig om “idén om demokrati som ett slags ”överideologi” spelat ut sin roll?” (DN 28/3).

Det är en berättigad fråga. Över 70 procent av dem som svarat i SOM-undersökningen håller helt eller delvis med om det är rimligt att pausa demokratin för att hantera en pandemi. Över 60 procent tycker att det är rimligt att demokratin läggs åt sidan för att uppnå klimatmål och nästan lika många är beredda att göra avkall på grundläggande medborgerliga rättigheter för att komma åt grov brottslighet.

Aldrig har förtryck lett till ett bättre samhälle

Att människor tar svåra samhällsproblem på allvar är naturligtvis en god sak. Men det goda kan om man inte tänker sig för, allt för lätt bli det bästas fiende. Demokrati har under så lång tid varit en självklarhet i vårt land att den uppenbarligen tas för given och omedvetenheten om vad som kan hända om man öppnar dörren för att pausa elementära fri- och rättigheter tycks monumental. Det finns många tecken på detta. Inte bara den nu aktuella studien från SOM-institutet. Förra året visade till exempel en rapport från Stiftelsen Rättsfonden att sistaårselever på gymnasiet saknar kunskaper om demokratin och rättssystemet och till exempel tror att politiker kan straffa domare som de anser har ”dömt fel”.

ANNONS

Om vi inte vill riskera det viktigaste vi har i vårt samhälle måste principen att olika politiska målsättningar inte är en del av demokratin fortsättningsvis ständigt understrykas och manifesteras. Varken pandemi, klimatkris eller gängbrottslighet är tillnärmelsevis lika illa som att leva i en diktatur. Aldrig har förtryck lett till ett bättre samhälle.

ANNONS