I svenska hem sågs det som normalt att ge barnen en örfil, smisk på rumpan eller annan fysisk bestraffning för att få barnen att lyssna. Vi förstod så småningom att det var ett dåligt sätt att fostra barn på även om det dröjde till 1979 innan all barnaga var förbjuden.
Ändå fortsätter vi ha nån slags tilltro till att fruktan ändå är ett bra sätt att få eleverna att lyssna – att få ordning och reda. Om det är stökigt i skolan blir det lätt att ropa på disciplinära åtgärder, hårdare tag, ordningsbetyg eller varför inte skoluniform – trots att inget av det där har visat sig funka. Tvärtom visar forskning att positiv förstärkning fungerar bättre för lärandet.
Häromveckan skrev ledarna för landets BUP-kliniker i SvD (22/3) om den ökade psykiska ohälsan bland barn och liknade det vid en epidemi. De påpekade bland annat att det alltför ofta inte finns de resurser i skolan som behövs för att barnet ska må bra och ha en rimlig chans att lyckas. Det är alarmerade och något vi borde lyssna på – eller politikerna borde lyssna på det, i stället för att ägna sig åt verkningslösa krav på ordningsbetyg och förbud mot kepsar.
Jag vill att mina barn blir självständiga och kritiskt tänkande samhällsmedborgare, precis som det står i skolans styrdokument. Jag vill att de ska våga ifrågasätta – inte kuvas under auktoriteter. Respektfullt beteende lär man sig genom att bemötas med respekt, inte genom att känna fruktan.
Nu i veckan kunde vi läsa om att en ny skola ska etablera sig i Trollhättan till hösten. De profilerar sig genom att de ”ställer höga krav på ordning och reda”.
LÄS MER:"Ett söktryck över förväntan"
När skolan etablerades i Norrköping hade man krav på skoluniform och om eleverna bröt mot detta kunde de få kvarsittning efter varningar. Skolinspektionen tvingade skolan att ta bort tvånget, men klädkod gäller likväl om än ”frivilligt” och utan bestraffning.
Det finns ingen pedagogisk poäng med att ingjuta rädsla hos eleverna. Ordning och reda skapas genom mindre klasser, mindre administration på lärarna, fler lärare, men också annan personal såsom fritidspedagoger och elevhälsopersonal. Personal som har tid att se eleverna och ge dem stimulans och stöd utifrån deras behov.
Elever ska inte tuktas, då får vi motsatsen till självständiga kritiska tänkande samhällsmedborgare. Vill vi verkligen det?
LÄS MER:Här är TTELA:s nya ledarkrönikörer
LÄS MER:Friska tankar: Fler åsikter och bredare lokal debatt
LÄS MER:Fler röster, större bredd
