Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Abraham Zeito, gästkrönikör. Bild: Andreas Olsson
Abraham Zeito, gästkrönikör. Bild: Andreas Olsson

Abraham Zeito: En frikännande dom är inte en rättsskandal

Det talas numera ganska ofta om skam, skuld och heder. Egentligen handlar väl allt sådant om det som förr kallades synd. Det vill säga att det handlar om moral.

TTELA Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkrönikörer representerar däremot ett bredare spektrum i debatten.

Om moralen har gudomligt eller mänskligt ursprung får du välja själv. Jag vet inte. Men jag vet en sak säkert: Juridik handlar inte om moral.

Politik gör det, eller om man så vill, borde göra det, men juridik gör det inte. Juridik handlar om att tolka de regler som politikerna bestämt ska gälla, till exempel lagar.

De högsta domstolarnas tolkning av reglerna är också juridik. Vad du och jag tycker eller känner eller anser har inget med juridik att göra.

Vem som har syndat, skämt ut sig, står i skuld till annan eller har dragit vanära över sig, det kan man moralisera över eller tycka olika saker om. Fast det där med skuld har i någon mening också med juridik att göra. Man kan ju vara skyldig eller icke skyldig.

I Sverige heter det dock inte så i domstol. Numera heter det att man frikänns, om man är oskyldig (!). Förr hette det att åtalet ogillas. Frikänns är emellertid ett bra uttryck eftersom det tar steget bort från skuld eller oskuld och inte heller handlar om vad en domstol gillar eller ogillar.

Varför är det viktigt att upprätthålla skillnaden mellan moral och juridik? För att moral snabbt kopplas till fördömande och juridik bara ska vara kopplat till dömande. Juridiskt dömande är inte och får inte vara fördömande. Det ska handla om bedömande.

En domstol ska bedöma vad som är bevisat i målet och givet det, avgöra vad lagen säger ska bli konsekvensen av det som bevisats. Domstolar måste bedöma bevisningen, domstolen vet nämligen inte redan vad som hänt.

Det finns andra som ”vet” vad som hänt. Alla på Flashback till exempel. Tydligen även när de säger mot varandra. Ibland ”vet” media också vad som hänt och hur det ska bedömas. Man kan till exempel få läsa rubriker som ”Våldtäktsman friad i tingsrätten”. En sådan rubrik är emellertid aldrig sann. För att den ska vara sann krävs ju att det inte är Sveriges domstolar som dömer i våldtäktsmål utan mediadomstolar. Folkdomstolarnas sanningsorakel.

Om detta händer för ofta finns det en risk att medias, enligt mig mycket viktiga, fria roll ifrågasätts. Förresten, och det vet ni ju, är vi redan där.

Röster har höjts för att begränsa medias frihet. Jag tror att medias bästa försvar mot detta är att bli bättre. Bättre på att bland annat förstå och förmedla vad som händer i domstol i ett brottmål. Det är inte fråga om skyldiga som släpas inför skranket för att rannsakas och fördömas. Det är fråga om enskilda personer som staten påstår har gjort något olagligt. Ingen av dem som hamnar i en sådan situation är skyldig innan han eller hon dömts av en domstol.

Sverige har förnuftiga domstolar. Domstolarna baserar nämligen inte sina domar på moraluppfattningar eller Flashbackinlägg. Domstolarna baserar sina domar på bevisningen som lagts fram i målet.

Om en domstol frikänner är det för att bevisningen inte räcker för en fällande dom. Svårare än så är det inte. Om det i verkligheten är så som åklagaren påstår om en enskild människa är det inte domstolens fel om åklagarens bevisning inte är tillräcklig.

Om det i verkligheten inte är så som åklagaren påstår, är det inte konstigt att bevisningen inte räcker för en fällande dom. Då ska vi ju vara glada för en frikännande dom.

Om du inte vet vad som hände i verkligheten, kan du då avgöra om en frikännande dom motsvarar verkligheten eller bara en otillräcklig åklagarinsats? Jag påstår att du inte kan det. Om du inte är en sådan där perfekt expert som till exempel vet att alla offside-avblåsningar mot just ditt lag alltid är fel och att alla avblåsningar mot alla andra lag alltid är rättvisa.

Som tur är, är våra domare inte sådana. De väntar lugnt på bevisningen och prövar sedan den alldeles oavsett vilket lag de håller på privat.

Och ni ska också veta det att domare i Sverige är extremt skickliga. Sverige ska vara stolta över domarkåren. Med sådana domare och en något förbättrad rättsjournalistik har vi en god chans att bevara ett välfungerande rättssamhälle.

Alternativet är att vi låter domare döma på moral, eller Flashbackinlägg eller nyss nämnda offsideexpertens utlåtande eller liknande. Det vore väl synd? Eller kanske till och med en rättsskandal? Jag föredrar verkligen våra hederliga domare. Det är väl ingen rättsskandal?

Vad tycker du?