Under torsdagen (15/9) röstade EU-parlamentet igenom en resolution om att Ungern inte längre ska betraktas som en fullvärdig demokrati utan som en “hybridregim med parlamentariskt envälde”. I söndags (18/9) meddelade EU-kommissionen att den rekommenderar att EU-stöd motsvarande 7,5 miljarder euro dras in för landet. För ett av unionens fattigaste länder skulle det vara en kännbar markering.
Ungerns demokratiproblem hänförs till "allvarliga brister när det gäller offentlig upphandling, intressekonflikter och korruption i landet, samt brister i att utreda och lagföra på dessa områden" enligt EU-kommissionen. Problemen är kända sedan länge och landet har fått gott om tid på sig att agera utan att göra det på ett tillfredsställande sätt. Det är första gången EU:s sanktionssystem mot länder som inte uppfyller sina åtaganden kommer till den här punkten – och med Ungern är det inte en dag för tidigt.
Fortsättningsvis finns det emellertid eventuella hinder i vägen. Förslaget kräver en kvalificerad majoritet i EU-rådet, och fyra länder kan tillsammans lägga in veto mot förslaget. Den så kallade Visegradgruppen – bestående av Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – använder ofta denna möjlighet när intresset är gemensamt länderna emellan, vilket de bland annat har gjort som svar på EU:s försök att lägga fram ett gemensamt asylsystem.
Polen – som själva är under EU:s lupp för bristande demokrati – verkar också luta mot att inte ställa sig bakom förslaget. Premiärministern Mateusz Morawiecki gick under söndagen ut i polsk TV med ett uttalande om att Polen kommer att motsätta sig att EU "illegalt" drar in subventioner till medlemsstater, och det är ännu oklart hur många andra medlemsstater ställer sig till förslaget.
Att EU lyckas markera mot Ungerns alltför långt pågående attacker på demokratin är av yttersta vikt. I längden är det en fråga om den demokratiska pelarens materiella existens och om unionens trovärdighet som en gemenskap för demokratier och demokratier enbart. Ungern fullföljer inte sina åtaganden om att värna EU:s gemensamma kärnvärden, utan betraktar EU som en bekväm bidragskran. Tillåts det fortsätta undergrävs EU:s legitimitet.
Nästa år tar Sverige över ordförandeklubban i EU-rådet. Rysslands aggressionskrig och energikrisen kommer med all sannolikhet stå högst på agendan, men frågorna om medlemsstaternas demokratiska mående får inte hamna i skymundan. EU ska inte lämna fältet fritt för länder som undertrycker demokratin.
