När Winston Churchill sade ”Never let a good crisis go to waste” tänkte han möjligen inte på den nuvarande krisen hos svenska småföretag och förmågan att lindra detta från politiskt håll. Men vi har en kris. Tyvärr förspiller både regering och opposition chansen att göra något konstruktivt av den.
Den nuvarande ekonomiska krisen drabbar alla. I rädslan av att elda på inflationsbrasan har samtliga av regeringens och oppositionens budgetar varit återhållsamma. Det som budgetarna har gemensamt är hur reaktiva de är. Miljöpartiet vill se sänkt moms på basvaror, Socialdemokraterna höjer barnbidraget och Vänsterpartiet vill satsa på ett statligt räddningspaket till sjukvården. Regeringen satsar bland annat på barnbidrag, utbildning försvaret och kriminalvård i sin budget.
Sammanfattningsvis besvarar både regeringens och oppositionens budgetar frågeställningen om hur skattepengarna ska fördelas. Inte hur landet ska få in mer skattepengar och hur budgetarbetet skulle kunna främja detta. Detta trots att småföretag, inte tillfälligt höjda barnbidrag och försenade elstöd, är den främsta motorn för tillväxt i Sverige.
Samtidigt ökar antalet konkurser i landet för nionde månaden i rad. Ännu mer oroväckande är att nyföretagandet minskar. Bland annat var antalet nystartade företag 20 procent lägre under det första kvartalet i år jämfört med förra året. Detta kan förklaras med osäkerheten i det nuvarande ekonomiska läget, de höjda priserna på energi, mat och insatsvaror och konsumenternas ändrade köpbeteenden. Men det kan också skönjas okulärt bara för den som vandrar igenom en mellanstor svensk stadskärna. De butiker och restauranger som inte fick kasta in handduken under coronapandemin har fått göra det nu. De gapande tomma hålen av butikslokaler visar att dessa inte har ersatts av nya verksamheter.
Att verksamheter läggs ned är förstås inte alltid av ondo, utan en naturlig utveckling. Men det behöver ersättas av annat. I bästa fall kommer framtidens stadskärnor innehålla fler gym, kontorshotell, nagelstudios och restauranger än butiker med kläder som lika gärna kan införskaffas online. I sämsta fall har det regelkomplex och den skattemässiga situationen för olika typer företagare stävjat riskviljan och nya idéer.
Det räcker inte att tala om arbetslinjer och stärkt konkurrenskraft
Vi har en nått en ordning där den som vill starta ett nytt företag i Sverige gör bäst i att syssla med verksamhet som har så litet med fysiska ting att göra. Producera PowerPoints, rita logotyper och coacha LinkedIn-användare är lätt. Baka bröd, sälja ägg, bygga en strandnära restaurang eller bara ställa ut några stolar utanför ett fik är i sammanhanget svårt. Alldeles för svårt. När vi nu står inför en situation där AI-program redan nu kan producera PowerPoints, rita logotyper och coacha LinkedIn-användare bättre än vilken människa som helst behöver vi se till att de verksamheter som inte (ännu) kan ersättas av ett AI-program har så enkla och bra förutsättningar som möjligt.
Detta måste den nuvarande regeringen hantera. Det räcker inte att tala om arbetslinjer och stärkt konkurrenskraft utan att följa upp detta med regelförenkling, sänkta skatter eller arbetsgivaravgifter eller likställd moms. Klart är att det finns insatser att göra som inte eldar på inflationen – och regeringen bör inte komma undan med att låtsas något annat.
