Hotar. Kremls talesperson Dmitrij Peskov har talat om åtgärder och planer för att "garantera Rysslands säkerhet” när Sverige och Finland går med i Nato.
Hotar. Kremls talesperson Dmitrij Peskov har talat om åtgärder och planer för att "garantera Rysslands säkerhet” när Sverige och Finland går med i Nato. Bild: Alexander Zemlianichenko

Linnea Hylén: Främmande makt vill skrämma oss med cyberattacker

Den senaste tidens cyberattacker mot myndigheter och a-kassor bör ses i ljuset av vår pågående Nato-process. Ryssland är villiga att ta i med hårdhandskarna för att hålla oss utanför försvarsalliansen.

ANNONS
|

Sverige befinner sig i ett osäkert säkerhetspolitiskt läge. Den geopolitiska situationen i Europa och hela världen är gungning. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är det främsta exemplet på det kalla krig som nu utkämpas mellan demokratier och icke-demokratier.

Sverige har än så länge varit skonade från krigets fasor, men Sverige och EU befinner sig inte heller i fred. Det svensk-finska beslutet att ansöka om ett Nato-medlemskap understryker hur osäkert Europa är och har blivit de senaste åren. Utvecklingen med rysk aggression i vårt närområde fick tidigare Nato-skeptiska socialdemokrater att ändra riktning på enbart några veckor efter krigsutbrottet.

Ryssland var tidigt ute med hot och fördömanden mot både Sveriges och Finlands ansökningar. Kremls talesperson Dmitrij Peskov sade i samband med att ansökan formellt godkändes av Nato: "Olika alternativ arbetas fram redan nu, inte av Kreml utan av försvarsdepartementet. Vi har många gånger sagt att det finns relevanta planer på plats för att garantera vår säkerhet." (SvD 6/7)

ANNONS

Hoten var ospecificerade och vaga, men än så länge har de inte inneburit någon form av militärt angrepp. Det är också lite som talar för att detta skulle ske i närtid, även om ett militärt angrepp inte kan uteslutas på sikt. De ryska åtgärderna som Peskov åsyftade hör istället till en annan kategori: icke-militära hot.

Konflikter utkämpas i sin mest extrema form med vapenkraft, men det är långt ifrån alla konflikter som leder till krig. Det behövs inte längre soldater och bomber för att åstadkomma skada på ett samhälle. Riktade cyberattacker mot samhällskritisk infrastruktur är ett typexempel på hur stor skada kan åstadkommas med relativt små medel.

Hur ska människor köpa mat om elektroniska betalningar inte längre fungerar?

Den senaste tidens cyberattacker mot svenska myndigheter och a-kassorna uppges visa tydligt på rysk inblandning, enligt Marcus Murray som är en del av utredningen (7/12). Försvarsmakten drabbades under förra veckan av en överbelastningsattack som ledde till att hemsidan låg nere under tio minuter. Cyberattacken mot Sveriges a-kassor har däremot fått omfattande negativa konsekvenser för Sveriges 35 000 arbetslösa, som inte erhållit sin ersättning på flera dagar.

Exemplet med a-kassorna understryker hur sårbara vi är som samhälle när kritisk betalinfrastruktur slås ut över tid. I praktiken står tiotusentals arbetslösa utan ersättning som behövs för att betala hyra, mat och räkningar.

ANNONS

Lek med tanken att ett liknande angrepp sker mot en bank eller ett större betalsystem. Hur ska människor köpa mat om elektroniska betalningar inte längre fungerar? I dagens kontantfria samhälle skulle det innebära ett stopp för merparten av de dagliga transaktionerna.

IT-attackerna visar på att främmande makt tar tillfället i akt för att trycka på våra sårbara punkter. Det handlar dels om att skrämmas, dels om att visa upp sin förmåga att slå ut kritiska samhällsfunktioner.

IT-attackerna ska även sättas i den större kontexten av att Sverige befinner sig i ett osäkert säkerhetspolitiskt läge. Vi är ännu inte medlemmar i Nato, men på god väg att bli. Ryssland hymlar inte med sitt motstånd eller sin vilja att vidta åtgärder för att hålla oss utanför försvarsalliansen. Vi måste fortsatt förbereda oss på en kall och stökig vinter.

ANNONS