A carnival float with a figure depicting Russian President Vladimir Putin is presented during a press preview for the Mainz carnival in Mainz, Germany, Tuesday, Feb. 14, 2023. (AP Photo/Michael Probst)  PRO101
Propaganda. Upprepade gångar har rysk desinformation, propaganda och hot från Vladimir Putin använts för att försöka avskräcka väst från att skicka stöd till Ukraina. Bild: Michael Probst

Alex Voronov: Gå inte på Rysslands hot och lögner

Genom att ställa ut falska hot, ljuga och förvirra försöker Ryssland bromsa västs stöd till Ukraina. Vi måste bli bättre på att se igenom detta ryska agerande.

ANNONS
|

För att motverka ryska påverkanskampanjer måste man känna igen dem. Problemet är att det ofta sker först i efterhand. Men genom att gå tillbaka kan man studera mönster och lära sig vägar framåt.

Senaste rapporten från den amerikanska tankesmedjan ISW är ett nyttigt bidrag. Den går igenom ryska påverkansmetoder under förra året. Deras syfte har varit att underlätta för Rysslands krig och att bromsa västhjälpen till Ukraina.

Det började med upptakten till storinvasionen där Ryssland skickade olika, ofta motstridiga, budskap. Man drog ihop stora truppstyrkor, skickade brev till USA och Nato med ultimativa säkerhetskrav, hotade med ”åtgärder” men förnekade med kraft några anfallsplaner och satte igång en process för formalisering av sin ockupation av östukrainska områden genom ”erkännande” av ”folkrepubliker”.

ANNONS

USA svarade med att gång efter gång upprepa samma budskap: ”Ryssland kommer att gå till fullskaligt anfall mot Ukraina. Vi vet detta.” Det fick inte bort all osäkerhet som uppstod av de ryska manövrerna på marken och på informationsarenan, men såg till att hålla fokus på huvudfrågan där storanfallet förvandlades från en möjlighet till en sannolikhet – och krävde förberedelser.

Det går samtidigt inte att komma ifrån att de olika ryska budskapen med start 2021 bromsade västs militära stöd till Ukraina. Åtskilliga västpolitiker höll ända in i slutet fast vid en övertro på dialog med Vladimir Putin och såg vapenleveranser till Ukraina som en krigsprovokation.

Den ryske diktatorns hot 24 februari – ”lägg er inte i” – hade ingen effekt. EU- och Nato-länder gjorde omedelbart klart att de skulle hjälpa Ukraina. Vissa västpolitiker valde ändå att vänta och se hur väl ukrainarna kunde hålla emot. Var det meningsfullt att skicka någon hjälp om Ukraina snart var besegrat?

Nästa ryska informationsbudskap var olika ”röda linjer” där leveranser av vissa vapen till Ukraina påstods leda till eskalering, ända till användning av kärnvapen. På hösten, i samband med framgångsrika ukrainska motoffensiver, kastade Moskva in ytterligare ett kort. Genom att förklara fyra län i Ukraina för ryskt territorium skulle fortsatt ukrainsk framryckning betyda anfall på Ryssland vilket skulle ta bort alla gränser för vapenanvändning.

ANNONS

Vi bör inte bli förhäxade av ryskt buller

Det var bluff. Ukraina fortsatte sin offensiv. Sannolikt förklarade USA för Putin vad som väntar Ryssland vid användning av massförstörelsevapen i Ukraina. Kärnvapenskramlet upphörde.

Likväl kan detta ryska agerande i kombination med falska fredsinviter än en gång ha fördröjt västbesluten om viktiga vapenleveranser som stridsvagnar och missiler med längre räckvidd.

Ett parallellt spår har varit rysk desinformation om västvapen som hamnar på drift. BBC avslöjade i höstas falska, påstått ukrainska annonser, placerade i mörka skrymslen på nätet, om försäljning av bland annat västerländska pansarvärnsrobotar. Syftet var att informationen skulle plockas upp av medier, spridas och skapa tvivel om det kloka i att förse Ukraina med avancerade vapen.

Alla dessa frågor är ofta svåra men lärdomen borde vara enkel: Vi bör inte bli förhäxade av ryskt buller. Rysslands överlägsna militära styrka är en myt. Hjälpen till Ukraina ger effekt. Ukrainsk krigsseger finns inom räckhåll.

ANNONS