Efter den fasansfulla masskjutningen i slutet av av maj på en grundskola i Uvalde, Texas, där 19 barn och två lärare dödades, agerade till slut den amerikanska kongressen och stiftade en ny och omfattande vapenlag, den första i sitt slag sedan 1994. Häromveckan undertecknade president Joe Biden den nya lagen som bland annat innebär att det ställs hårdare krav på bakgrundskontroller för personer som är yngre än 21 år vid vapenköp och att vapenförsäljning till de som dömts för att ha misshandlat sin partner förbjuds.
Delstaterna får också tillgång till federala medel för att införa så kallade "röd flagga"-lagar, med syfte att tillfälligt konfiskera vapen från människor som enligt domare anses utgöra ett hot. Reformpaketet avsätter dessutom 15 miljarder dollar till insatser mot psykisk ohälsa.
LÄS MER:Ny vapenlag godkänd av kongressen i USA
Åtgärderna kommer inte att stoppa de återkommande masskjutningarna – det kan ingen enskild reform göra – men kan kanske göra skillnad i marginalfall. Det är åtminstone något. Tidigare försök att reformera vapenlagarna har ofta varit rent kosmetiska, exempelvis genom att inrikta sig på att vapen inte får ha militära utseenden. Sådan symbolpolitik gör inget utom att skapa ytterligare konflikt mellan de två redan polariserade lägren.
Reformen är blocköverskridande, men även klyftan mellan de två stora partierna kvarstår. Demokrater menar att lagen är otillräcklig, medan många republikaner anser att lagen innebär alltför långtgående inskränkningar av rätten att bära vapen. "Vi borde skämmas", sade demokraten i representanthuset Norma Torres, som dock röstade för lagförslaget. ”Det här stoppar inga brott, det är ett politiskt spel där syftet är att ta ifrån laglydiga medborgare deras vapen”, tyckte å andra sidan den republikanske senatorn Ted Cruz. Någon bred enighet kring vapenlagarna kommer USA inte att uppnå inom överskådlig tid.
LÄS MER:Trump: Skolskjutning inte skäl för avväpning
Att lagen ändå klubbades igenom med stöd av 15 republikaner i senaten och 14 republikaner i representanthuset är därför ett styrkebesked för Joe Biden, och ytterligare en partiöverskridande seger efter framgången med infrastrukturpaketet i höstas. Och minoritetsledaren i senaten, republikanen Mitch McConnell, prisade Demokraterna för deras kompromissvilja då man gick republikanerna till mötes i flera delar, bland annat genom att inte driva på för ett totalförbud för helautomatiska vapen.
När det amerikanska folket skakats av ytterligare en våldsam skolmassaker visade trots allt den amerikanska kongressen att man kunde komma överens. Det gör också att det finns visst fog för att hävda att president Biden åtminstone i någon mån gjort verklighet av vallöftet att bidra till enighet och kompromisser i det polariserade USA. I ett Amerika som kommer att splittras ännu mer efter Högsta domstolens beslut att riva upp Roe vs. Wade och skicka abortfrågan tillbaka till delstaterna, är det värt mycket.
Oskar Örn är statsvetare och författare till boken “Personliga tragedier och politiska framgångar” om Joe Biden. Till vardags arbetar han som biträdande borgarrådssekreterare för Liberalerna i Stockholms stad.
