Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

In this early 2022 photo provided by Global Witness, a new rare earth mine is dug into the side of a mountain in Pangwa, Kachin, Myanmar. The region is close to the Chinese border and the home of hundreds of rare earth mining sites. Bleaching agents used in extracting rare earth elements have tainted tributaries of Myanmar's main river, prompted landslides and poisoned the earth, according to witnesses, miners and local activists. (Global Witness via AP)  NY579
Brytning av sällsynta jordartsmetaller i Myanmar sker utan kontroll och skapar stora miljöproblem. Regeringen borde bana väg för mer gruvbrytning i Sverige, både av ekonomiska skäl och av moraliska. Bild: Global Witness / AP

Ida Arnstedt: Gruvbrytning är ett globalt ansvar

Sveriges tillgångar på metaller och mineraler behövs i klimatomställningen. Det vore oansvarigt att låta marknaden styras av länder som struntar i miljövärden och mänskliga rättigheter.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Sverige har en lång historia av gruvbrytning. Malmutvinningen från Falu gruva började sannolikt redan före 1000-talet och sedan dess har det funnits uppemot 3 000 gruvor i landet. Idag är behovet av metaller och mineraler större än någonsin, och de sällsynta jordartsmetallerna är absolut nödvändiga för klimatomställningen. Men trots att Sverige besitter stora fyndigheter av både metaller och mineraler finns det bara tolv metallgruvor kvar i drift.

Kriget i Ukraina har tydliggjort hur riskabelt det är att göra sig beroende av diktaturer för sin energiförsörjning. Idag använder EU-länderna 30 procent av världens årliga tillgång till metaller och mineraler. Sällsynta jordartsmetaller används bland annat för att tillverka solceller, elbilar och annan grön teknik och kan därigenom bidra till att minska vårt klimatavtryck, samtidigt som vi slipper vara beroende av olja och gas från regimerna i Ryssland, Saudiarabien och Azerbajdzjan. Men endast tre procent av metallerna och mineralerna bryts inom EU; den stora majoriteten måste importeras från andra länder. Den som exporterar överlägset mest är Kina, som kontrollerar 90 procent av värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller (DN 29/10). Återigen blir vi beroende av en diktatur som förtrycker sin befolkning.

Sverige har möjlighet att förändra det här. Sällsynta jordartsmetaller har hittats på flera platser runt om i landet. På några håll har de redan börjat utvinnas. Bland annat har LKAB hittat fyndigheter i sina befintliga gruvor i norra Sverige och i gruvavfall som de kan återanvända. De flesta fyndigheter ligger dock orörda kvar i marken i Bergslagen och i Småland – i Norra Kärr nära Gränna finns en av de största fyndigheterna i Europa. Gruvbrytning här skulle kunna ge en välbehövlig skjuts till hela Europas klimatomställning.

LÄS OCKSÅ: Finns det någon som vill ha en gruva i trädgården?

Lokalt finns det en oro för de negativa effekterna gruvbrytning kan ha på närmiljön. Samtidigt är Sveriges gruvor väsentligt mer miljövänliga än de som drivs av kinesiska bolag. Tidigare i somras rapporterade DN (30/8) om hur Kina stängt utvinningen på hemmaplan eftersom hanteringen var så pass smutsig. Istället förlägger de sina gruvor till en laglös del av Myanmar där bolagen varken tar hänsyn till miljöaspekter, vattenrening eller en säker arbetsmiljö. Om världen istället använde metaller från ett land med den svenska miljölagstiftningen skulle både miljöpåverkan och det mänskliga lidandet minska drastiskt.

Nyligen presenterades den statliga utredningen “En tryggad försörjning av metaller och mineral” som syftade till att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral. En av de största utmaningarna för att starta utvinning är att få medgivande från boende i området. Om Sverige ska kunna bryta beroendet av diktaturer, samtidigt som vi bidrar till att möjliggöra mer grön teknik för klimatet, är det viktigt att även de som bor i området tjänar på gruvbrytningen. Att öka Sveriges brytning metaller och mineral borde stå högt upp på prioriteringsordningen för den nya näringsministern Ebba Busch (KD).