Ekot har i en aktuell enkät påvisat hisnande ökning av kostnaderna för regionernas inhyrda vårdpersonal. Under 2022 ökade dessa från 6,3 till 7,9 miljarder kronor.
I sex av landets regioner dubblerades kostnaden för sjuksköterskor från bemanningsföretag jämfört med året innan. Totalt betalade Sveriges regioner 3,4 miljarder kronor för inhyrda sjuksköterskor under förra året. Det är en ökning med en miljard kronor jämfört med 2021.
Den växande trenden med inhyrd vårdpersonal har kritiserats av såväl arbetstagare som arbetsgivare. Stafettsköterskor och konsultande läkare är en dyr historia som varken fack eller arbetsgivare egentligen verkar vilja ha. I alla fall om man lyssnar på vad som sägs i debatten.
LÄS MER:Historiskt sparkrav i NU-sjukvården – ambulanser väntas dras in
Trots det ökar efterfrågan på hyrpersonal. Förra årets rekordsiffror är ett tydligt exempel på att regionerna inte tagit tag i roten till problemet - den egna arbetsmiljön.
I samband med Ekots undersökning intervjuades sjuksköterskor som gått från att vara region- till privatanställda. Sjuksköterskorna som lämnat regionerna vittnar om en tuff arbetsmiljö med små möjligheter att påverka de egna arbetsvillkoren. Bemanningsföretagen erbjuder både högre lön, bättre arbetsvillkor och påverkansmöjligheter, vilket lockar allt fler sjuksköterskor att byta arbetsgivare.
Deras val är förståeligt. Vem skulle säga nej till lönehöjning och mer frihet i vardagen samtidigt som man ibland kan jobba kvar på samma ställe? Det är på många sätt förvånande att en ännu större andel av vårdpersonalen inte sökt sig till bemanningsföretagen med tanke på den pressade arbetssituation i regionerna.
LÄS MER:NU-sjukvården tvingar inte till att bryta semestern
På senare år har enskilda regioner försökt införa olika regler för att stoppa inhyrd personal. Region Kronoberg har exempelvis försökt förbjuda inhyrd personal som är bosatt i den egna regionen. Tanken med hyrstoppet skulle vara att försöka “locka” tillbaka de cirka 90 hyrsjuksköterskorna som är bosatta i Kronoberg.
Vårdförbundet har kritiserat förslaget på juridiska grunder. Det är oklart om det finns rättsligt stöd till stoppet. Det mest slående med modellen är dock inte det bristande rättsliga stödet utan tanken att ett hyrstopp skulle locka tillbaka personal.
Regioner som vill förbättra bemanningen och öka antalet vårdplatser gör rätt i att försöka minska på hyrpersonalen. Konsultande sjuksköterskor och stafettläkare är en kortsiktig lösning som inte löser vårdverksamheters strukturella problem.
LÄS MER:Med de rödgröna mot underskott i finanserna
Lösningen finns däremot inte i att hitta på kreativa förbud som i praktiken, och i bästa fall åtminstone för regionerna, tvingar tillbaka missnöjda sjuksköterskor och läkare till en redan ansträngd arbetsmiljö. Risken är snarare att vårdkompetensen flyr in i andra branscher än kommer tillbaka till offentligt drivna sjukhus och vårdcentraler. Gynnsammare villkor är alltid bättre än tillfälliga tvång.
Om sjuksköterskor och läkare ska vilja stanna, eller för den delen komma tillbaka till regionerna, måste de erbjudas villkor i nivå med de som nu erbjuds hos bemanningsföretagen, eller motsvarande jobb i andra branscher. När kostnaderna för inhyrd personal rekordskjuter i höjden är det omöjligt att säga att långsiktiga satsningar på den egna personalens lön och arbetsmiljö inte är möjliga.
