Inflation. Det finns skäl att tro att många friskolor är orimligt generösa i betygsättningen.
Inflation. Det finns skäl att tro att många friskolor är orimligt generösa i betygsättningen. Bild: Anders Wiklund/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Inflationen i betygen är lätt att komma åt

Bristen på fungerande sätt att jämföra skolors resultat är friskolereformens akilleshäl, lyckligtvis är det ett problem som vore lätt att åtgärda.

ANNONS
|

Inflation är inte bara ett fenomen i matbutikernas hyllor – i det svenska skolsystemet gör sig en helt annan typ av inflation påmind.

Den problematiska betygsinflationen är ämne för en rapport författad av nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson på uppdrag av SNS. De har undersökt skillnader i utfall för elever som går i friskola på gymnasiet jämfört med kommunala gymnasieskolor, och finner ett flertal tecken på att friskolorna tillämpar en mer generös betygssättning.

På friskolor sätts oftare betyg som är högre än elevens resultat på nationella proven. Dessutom tenderar elever i friskolor att få högre resultat på nationella provet i svenska och engelska – men inte i matematik, där utrymmet för tolkning i rättningen är mindre.

ANNONS

Lösningen är lika uppenbar som den är uttjatad i skoldebatten: inför central rättning av de nationella proven. Att proven varken anonymiseras eller behöver rättas av någon annan än elevernas egen lärare gör dem i princip värdelösa som jämförelseverktyg. Även om det skulle kosta en del att rätta centralt, skulle det innebära en tydlig måttstock för skolors prestationer. En sådan vore onekligen värdefull att ha. Varför Sverige idag lägger ner stor energi på att ta fram ett centralt prov utan att säkra att det kan användas för jämförelser är svårt att begripa.

Bristen på fungerande måttstock är därför friskolereformens stora akilleshäl

Det är både en fråga om rättvisa för den enskilda eleven i konkurrensen om högskoleplatserna, och om att vi ska kunna utvärdera olika skolors kvalitet. Det senare skulle stärka friskolereformen. Trots det har politiken varit långsam med att komma till skott.

Fungerande konkurrens bygger på att det är möjligt att göra meningsfulla jämförelser av de olika alternativen. Bristen på fungerande måttstock är därför friskolereformens stora akilleshäl. Redan en välgrundad misstanke om att betygsinflation förekommer gör betygen meningslösa i sammanhanget. Centralt rättade nationella prov kan inte rå på det i alla ämnen – eftersom prov bara förekommer i vissa – men det vore ett steg i rätt riktning. Även om det idag finns goda grunder att misstänka att betygsinflation förekommer, skulle ett centralt rättat prov göra det än tydligare – och vara en än mer solid grund att ifrågasätta de skolor som frångår provresultaten i betygsättningen på.

ANNONS

Genom att införa en sådan tydlig måttstock skulle även öppna upp för möjligheten att sanktionera skolor som avviker allt för mycket i betygsättningen. Det skulle göra betygen mer rättvisande, och konkurrensen i skolsektorn mer rättvis.

ANNONS