STOCKHOLM 20200427Tillväxtverket är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som har regeringens uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt. Foto Janerik Henriksson / TT kod 10010
Frodas entreprenörskapen här? Tillväxtverket är en av flera myndigheter vars syfte är att försöka bidra till ökad ekonomisk tillväxt. Bild: Janerik Henriksson/TT

Joakim Broman: Innovationspolitiken skapar inga nya livskraftiga företag

Näringspolitiken är ett lapptäcke av diverse bidrag som stjälper mer än hjälper. Det är dags för en omläggning som kan ge verklig tillväxt.

ANNONS

Varje år satsas åtminstone 10 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar på det som kallas "det statliga riskkapitalet”. Det är näringspolitikens försök att stötta nya, innovativa företag som har svårt att få finansiering, men – det är i alla fall tanken – som kan växa och bli till framtidens storföretag.

Tyvärr är det inte några nya Ikea, Scania eller Spotify som uppstått ur den statliga bidragskranen. Snarare visar den forskning och de vetenskapliga utvärderingar som gjorts att "innovationspolitiken” mest leder till bortslösade skattepengar, tillfälliga "sockerkickar” och i vissa fall rena bidragsentreprenörer, som startar företag enbart för att livnära sig på stöden.

ANNONS

Näringspolitiken är i stort behov av omläggning, och idéer finns. På ett seminarium anordnat av nätverket Liberal Agenda (26/3) presenterade entreprenören Jan Rejdnell ett antal förslag som syftar till att strypa bidragen och istället frigöra både enskilda näringsidkare och det privata riskkapitalet. Exempelvis skulle den som satsar pengar i ett onoterat företag kunna få en skatterabatt. Nystartade företag skulle kunna få tjäna in lägre inkomster skattefritt för att ge bärkraft och bygga upp det egna kapitalet.

Det är helt rätt inriktning. Marknaden, inte politiker eller myndigheter, vet bäst vilka idéer och verksamheter som är värda att satsa på. Istället för att statliga byråkrater ska leka riskkapitalister med skattepengar är det betydligt bättre att försöka sänka trösklarna och hindren för nya företag att växa fram, och för det privata kapitalet att finansiera de företag som vill växa. Egen intjäning bör utgöra grunden för nyföretagande, inte bidrag. I den mån det offentliga alls ska finansiera nya eller växande företag bör det ske i form av lån.

Det borde vara självklarheter, men har glömts bort i framväxten av det som kan kallas ett bidragsindustriellt komplex. Myndigheter och statliga bolag, innovationskontor, bidragstagande företag och många andra vill motivera sin existens. Politiker vill å sin sida gärna visa att de satsar på nya, snabbväxande företag.

ANNONS

Nästa gång någon föreslår en ny satsning på "innovation” är det värt att komma ihåg att den ekonomiska forskningen är entydig om bristen på verkliga resultat. Bidragskranen behöver stängas av och pengarna istället användas till att sänka skatten för de småföretagare som kämpar med annat än att få nya myndighetspengar.

ANNONS