Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/7

Cecilia Frisk: Izabels, Shaistas och Tomas mod gör skillnad

I år har vi på TTELA märkt av en mycket tydlig skillnad i antalet människor från vårt område, som hör av sig och vill berätta om engagerande livshändelser eller rikta uppmärksamheten mot djupa orättvisor och felaktiga hanteringar, som drabbat närstående eller dem själva.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I veckan publicerade vi ett mycket gripande och engagerande reportage med text, videos och bilder där dödssjuka Izabel Johansson, 31 år, modigt berättar sin och familjens tragiska och dramatiska historia.

– Jag är inte rätt för döden. Men att inte få tid med mina flickor, att inte få se dem växa upp…, säger hon.

I Izabels fall misstänkte läkare inom NU-sjukvården och på vårdcentralen redan för två år sedan en hjärntumör – utan att inleda relevanta undersökningar.

LÄS MER: ”Smärtsamt att inte få se mina flickor växa upp”

Vi har också publicerat berättelsen om Gripenprofilen Tomas Anderssons kamp mot en aggressiv prostatacancer, vars spridning gör att han inte kan opereras.

– Ovissheten är nog det värsta, säger Tomas.

Viktiga stödet från spelarna

Mardrömsbeskedet, cellgifter, strålning och känslorna under behandlingens gång är delar av hans tuffa verklighet. Men han berättar också om det stora viktiga stödet från spelarna och kollegorna i bandylaget.

LÄS MER: Gripenprofilen om kampen mot cancern: ”Förmodligen kom jag in för sent”

Jag är övertygad om att både Izabels och Tomas starka berättelser i otroligt tuffa livssituationer kommer att hjälpa andra människor, som kämpar med liknande svårigheter. Och förhoppningsvis kan deras upplevelser också bidra till att vi som inte drabbats på samma tuffa sätt uppskattar livet och friskheten mer. Den känslan infinner sig i alla fall hos mig!

Flera modiga familjer

Gällande att våga höja sina röster via TTELA om missförhållanden och felaktiga hanteringar har vi nyligen mött flera modiga familjer, som gett oss förtroendet att förmedla deras berättelser och åsikter – för att kunna bidra till en förändring. Två av dessa är familjerna Åsa Elmgren och Keld Berg samt Shaista och Zawwar Hussain, vars autistiska barn – 15-åriga Jimmy respektive 11-åriga Dua – försvann vid olika tillfällen från det kommunala korttidsboendet i Trollhättan.

Jimmy, som ska ha tillsyn dygnet runt, hittades av privatpersoner på Lextorp – naken, rädd och nedkyld. Dua, som också behöver ständig tillsyn, hittades av en slump av mamma Shaista, som upptäckte dottern springandes mitt i vägen i riktning mot E45:an.

Långt ifrån alla som TTELA varit i kontakt med vågar dock framträda med namn, av rädsla för negativa konsekvenser.

– Många av oss är trötta och slitna. Vi orkar helt enkelt inte strida, säger några föräldrar med barn på korttidsboendet.

LÄS MER: Deras son försvann från korttidsboendet – hittades naken och skärrad

Deras röster, som vi alltför ofta möter i vår journalistiska vardag, gör det ännu viktigare att vi fortsätter att granska missförhållanden och ställa agendasättande frågor till beslutsfattare och makthavare. Det är ett sätt för oss att kunna bidra till att göra skillnad här – med lokal kvalitetsjournalistik.

Lisa trädde fram om knivdödade Jerry

Lisa Engström, tvillingsyster till knivdödade Jerry Engström, vågade också träda fram och ge sin bild av bakgrunden och framför allt människan bakom det som kom att kallas Lextorpsmordet.

LÄS MER: Lisas bror knivhöggs till döds

Föräldrarna Elenor och Kent Bergendahls samt storasyster Frida Nybergs berättelse om kaoset efter sonen och brodern Pontus självmord, liksom hemlösa Katjas berättelse om svårigheterna med att stängas ute från akutboendet när reglerna ändras är två andra viktiga exempel på mod att berätta. Katja vågade delge oss sin historia – trots rädslan för den våldsamma expojkvännen, som förföljer henne – med förhoppningen att hon ska få bättre hjälp.

LÄS MER: Familjen lämnad i kaos efter självmordet

LÄS MER: Hemlösa Katja förföljs av expojkvän: ”Jag är rädd”

Vi tackar ödmjukt för dessa förtroenden, som mina medarbetare förvaltat med stor varsamhet. Jag vet också att läsare och tittare på både ttela.se och i papperstidningen uppskattat att ta del av dessa granskningar och reportage.

Utifrån vår proffsiga redaktion och interna pressetiska diskussioner, där jag som ansvarig utgivare kommer in tidigt i processen, kan jag tydligt lova;

Vi kommer fortsätta förvalta era förtroenden!

Hör av dig om du vill berätta eller tipsa oss!

[email protected] eller direkt till en reporter!