Botkyrkas kommunstyrelseordförande Ebba Östlin (S) röstades 28/1 bort från positionen som partiets gruppledare. Enligt källor till Aftonbladet ska flera av de närvarande på mötet ha blivit medlemmar alldeles nyligen och ha kopplingar till gängkriminalitet och Vårbynätverket. Ett nätverk som bland annat gjort sig kända för att ha legat bakom mordet på 12-åriga Adriana i kommunen under sensommaren 2020.
Ebba Östlin har under sitt maktinnehav engagerat sig i kampen mot den organiserade brottsligheten. För ett år sen lät Botkyrka stänga flera fritidsgårdar och avsluta samarbetet med den lokala ABF-föreningen sedan det framkommit att grov brottslighet i form av våldsdåd och narkotikaförsäljning förekommit på gårdarna och kriminellt belastade personer anställts för att arbeta med ungdomarna. Det var inte populärt hos ABF, som sedermera alltså bestämde sig för att organisera en kupp mot Östlin.
Strategin att påverka politiska beslutsprocesser inifrån kallas entrism och är inte ny. Det som däremot tycks vara nytt är att den organiserade gängbrottsligheten tar till den här typen av sofistikerade metoder för att påverka lokalsamhället. Händelsen signalerar att gängbrottsligheten är – eller i vart fall kan komma att vara på väg att bli – systemhotande på ett sätt vi tidigare inte har föreställt oss. Som Oisin Cantwell frågar: “Vad händer med Botkyrka om en socialdemokrat som står i tacksamhetsskuld till Vårbynätverket tar över?” (Aftonbladet, 30/1).
Det vore emellertid väl optimistiskt att anta den här typen av aktioner skulle börja och sluta med Botkyrka. Det måste alla partier med demokratisk grund och ett uns av självbevarelsedrift ta höjd för. Under vilka former splitternya medlemmar ges inflytande över organisationen måste partierna se över för att motverka entrism av det här slaget. Genom föreningsfriheten är det i stort sett helt upp till partierna själva att avgöra vilka som ska få vara medlemmar och inte.
Steg för steg riskerar korruption att äta sig in i organen
Kanske finns skäl att fundera över huruvida personer som tillhör kriminella nätverk ska välkomnas in i gemenskapen. En annan, svårare, fråga är givetvis hur sådana villkor kan utformas på ett transparent och rättvist sätt så att de kan tillämpas med precision och så att de inte utesluter kriminellt belastade som fått rätsida på livet.
LÄS MER:Sossarna kan inte samordna bort segregationen
Ett parti som öppet företräds av gängkriminella skulle förmodligen få svårt att få representation i våra beslutande organ. Det är när representationen tar sig legitima fasader som tillåter de kriminella att verka utan att synas som vi hamnar i ett farligt läge. Steg för steg riskerar korruption att äta sig in i organen som utåt sett säger sig fortsätta vilja bekämpa kriminalitet medan man i själva verket håller kriminella nätverk om ryggen och förser tjänster mot gentjänster. De mest dystra exemplen på sådan utveckling återfinns förmodligen i Sydamerika där drogkarteller i flera länder i princip lyckats bli ett med den politiska makten.
Där är vi inte förstås inte ens på långa vägar, men låt oss för all del se helgens händelser i Botkyrka som en varningssignal. Demokratiska organs självständighet står inte skrivet i sten utan måste försvaras institutionellt.
