I Sverige gör man tre val samtidigt, vilket är ovanligt.
I Sverige gör man tre val samtidigt, vilket är ovanligt. Bild: Johan Nilsson/TT

Karl af Geijerstam: Låt kommunvalen få en egen valrörelse

Skillnaderna mellan riksdagsvalsröstandet och kommunalvalsröstandet visar att lokal politik, lokala politiker och lokala valkampanjer spelar roll.

ANNONS

I förra veckan presenterade TTELA 2018 års valresultat i de fyra kommunerna Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet och Mellerud. Det finns i flera kommuner stora skillnader mellan riksdagsröstande och kommunröstandet.

”Den senaste valundersökningen visar att andelen röstdelare kommun-riks var 31 procent 2018, upp från 7 procent 1970. Röstdelarna blir allt fler och utgör alltså nästan var tredje väljare. Den vanligaste kombinationen förra valet var att rösta M lokalt men SD nationellt”, skriver professor Henrik Ekengren Oscarsson till TTELA.

LÄS MER:Så röstade dina grannar i förra valet

På nationell nivå skiljer sig valresultaten mellan riksdagsval och kommunval inte så mycket åt, med ett undantag: Sverigedemokraterna. Det är ett parti som generellt sett underpresterar på lokal nivå och detta med flera procentenheter. Centerpartiet har i decennier varit starkare lokalt. Det har dock inte varit så jämnt fördelat över landet. Partiet har ett antal starka fästen i landsbygdskommuner, vilket bland annat visar sig att partiet genom åren har haft många fler poster som kommunstyrelsens ordförande än vad man kunde vänta sig av partiets storlek på riksplan.

ANNONS

Skillnad kommunval – riksdagsval i TTELA:s kommuner

TrollhättanVänersborgMellerudLilla Edet
M2,8%2,4%-2,3%-0,4%
C-0,2%1,1%7,1%11,7%
L0,1%0,6%-0,1%-0,8%
KD-1,7%-0,7%-1,6%-2,5%
S1,7%-3,5%1,0%-2,2%
V-0,1%1,9%-0,9%0,2%
MP-1,0%0,3%0,2%-0,8%
SD-4,3%-4,7%-9,7%-4,2%

Det är svårt att överprestera på lokal nivå på grund av att antalet lokala politiska partier ständigt ökar. I många kommuner har lokala partier stort stöd och de är också med och styr allt fler kommuner.

Skillnader riksdagsval och kommunval i hela riket

RiksdagKommunSkillnad
S28,2628,580,32
M19,8420,060,22
C8,619,671,06
V87,69-0,31
L5,496,811,32
KD6,325,2-1,12
MP4,414,620,21
SD17,5312,74-4,79
Ö1,074,693,62

Ekengren Oscarsson och forskaren Gissur Ó Erlingsson analyserade röstdelningen i Sverige efter valet 2014 (Röstdelning i Sverige, i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 2015). De menar att det finns goda skäl för att väljarna delar sin röst på ett medvetet sätt och att lokala faktorer spelar roll. Svagt partiidentifierade röstdelar mer än starkt partiidentifierade, högutbildade röstdelar mer än lågutbildade och politiskt kunniga röstdelar mer än politiskt okunniga.

Det kan finnas flera förklaringar till att man röstdelar. En anledning kan vara att ett parti som man inte sympatiserar med i rikspolitiken driver en lokal viktig fråga som är viktig för väljaren. På lokal nivå kan man få förtroende för en lokal politiker som inte tillhör det riksdagsparti man röstar på. Man kan vilja protestera mot antingen lokalpolitiker eller riksdagspolitiker som man inte tycker håller måttet, eller har hamnat fel i sakpolitiken. Slutligen kan taktikröstning i riksdagsvalet spela roll. En socialdemokrat kanske väljer att lägga sin riksdagsröst på Miljöpartiet för att stöttat vänstersidan i politiken.

ANNONS

I enskilda kommuner kan skillnaderna vara väldigt stora. I TTELA:s område ser vi att Centerpartiet i Lilla Edet under Julia Färjhages ledning har ett mycket starkt lokalt stöd. Detsamma gäller i Mellerud som också har ett centerpartistiskt kommunalråd, i form av Morgan E Andersson.

LÄS MER:Julia Färjhage siktar brett för fortsatt styre i Lilla Edet

LÄS MER:Morgan E. Andersson (C): ”Det fordras en robust ekonomi”

SD går sämre lokalt i alla TTELA:s fyra kommuner, men sämst går det i Mellerud där man ligger 9,7 procentenheter under riksdagsvalsresultatet. I den kommunen finns också ett starkt lokalt parti, Kommunpartiet i Mellerud, som riksdagspartierna konkurrerar med.

Trots att vi har en valrörelse som totalt domineras av riksdagspartiernas kampanjer har vi allt fler lokala partier. Andelen röstdelare har stadigt ökat under 50 år. Högutbildade och politiskt kunniga tenderar att röstdela mer än andra. Detta visar att väljarna faktiskt lägger sina röster i kommunvalet och regionvalet med omsorg och eftertanke. Därför är det dags att återgå till separata valdagar för riksdagsvalet och kommunvalet. Väljarna visar tydligt att de anser att lokala frågor spelar roll, då förtjänar de lokala valfrågorna också en helt egen valrörelse.

ANNONS