I oktober 2017 mördades den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia av en bilbomb. Caruana Galizia arbetade under lång tid med att granska och avslöja korruption och maktmissbruk. Hon var också en av de undersökande journalister som var inblandad i att ta fram Panamadokumenten.
I sin roll som journalist kom Daphne Caruana Galizia att ses som ett hot av många korruptionsanklagade politiker. Hennes beslutsamhet att gräva fram maktens mest illaluktande sopor var också det som kom att kosta henne livet. Även de som inte var beredda att gå så långt som till mord, gjorde omfattande försök att tysta Caruana Galizia. Vid sin död hade hon 40 stämningar från missnöjda makthavare hängande över sig. Ett exempel på hur det blivit allt vanligare att använda rättssystemet för att försöka tysta journalister som uppfattas som misshagliga.
LÄS MER:Nära 1 700 journalister dödade på 20 år
De så kallade munkavlestämningarna eller SLAPP-stämningarna (strategic lawsuits against public participation) har på senare år blivit ett allt större problem i Europa. Genom att stämma enskilda journalister för förtal och kräva skyhöga skadestånd försöker politiker och andra som avslöjats med händerna i syltburken att tysta den som skriver eller uppmärksammar korruption, nepotism och vanstyre. Stämningarna har även drabbat svenska journalister vilka arbetat utanför landets gränser.
Tidningen Realtid granskade 2020 affärsmannen Svante Kumlin och hans företag Eco Energy World. Då stämdes tidningens chefredaktör och två reportrar i London på drygt 100 miljoner kronor. Efter en två år lång rättstvist förlikades Kumlin och Realtid häromveckan. Uppgörelsen innebar att Kumlin betalar en del av tidningens rättskostnader mot att de ber om ursäkt i anslutning till de publicerade artiklarna. Något som beklagas av organisationen Reportrar utan gränser.
LÄS MER:Bröder dömda för journalistmord
Det är uppenbart att ägarna inte litar på sin egen chefredaktör och anlitade frilansjournalister, utan viker sig för hotet om dryga böter och stora juridiska kostnader. Det bådar inte gott inför framtiden, då Kumlins agerande kan uppmuntra andra att juridiskt försöka hota journalister och medier till tystnad, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige i ett uttalande.
Domstolar ska inte användas för att tysta folk
Halkjaer har rätt. Det är en mycket oroande utveckling. Syftet hos de som munkavlestämmer är att trötta ut och ekonomiskt dränera medieföretagen så att de inte förmår backa upp sina journalister. I många fall lyckas de. Under 2021 genomfördes enligt EU-kommissionen över 400 försök att tysta journalister genom juridiska åtgärder i EU:s medlemsländer.
En ansats för att motverka den här typen av förtalsstämningar och skydda den granskande journalistiken pågår just nu inom EU. Ett förslag om ett direktiv mot SLAPP-stämningarna håller på att arbetas fram och under våren ska både Europaparlamentet och ministerrådet ta ställning till det.
LÄS MER:EU vill skydda journalister mot stämningar
Den tyska socialdemokratiska EU-parlamentarikern Tiemo Wölken är Europaparlamentets förhandlare i frågan och det han ser är främst att Ungern och Polen kan försöka sätta käppar i hjulet för en ny lagstiftning. Men han är ändå hoppfull.
– De är i minoritet. Jag är ganska trygg med att vi kommer att få en majoritet för detta direktiv, säger han (Arbetsvärlden 18/1)
Måtte han få rätt. Domstolar ska inte användas för att tysta folk i stället för till försvar för grundläggande rättigheter som press- och yttrandefrihet.
