Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Omdiskuterat. Landsbygdens villkor har börjat intressera allt fler partier, och väntas bli en viktig fråga i höstens val. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Omdiskuterat. Landsbygdens villkor har börjat intressera allt fler partier, och väntas bli en viktig fråga i höstens val. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Malin Lernfelt: Landsbygdens behov kan avgöra valet

Det ökade fokus på landsbygdens villkor är inte konstigt. Allt mer talar för att landsbygdens väljare som avgör valet i höst.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Rikspolitikens fokus och perspektiv har länge varit storstäderna och de frågor som är mest brännande och relevanta för människor som bor i Stockholm eller eventuellt Göteborg och Malmö. Att en stor del av befolkningen lever sina liv utanför huvudstadens tullar och att Sverige är så mycket mer än "orten" eller medelålders män i ljusblåa skjortor som bor i Vasastan och jobbar med PR, tycks allt för ofta ha gått partistrategerna förbi. Till och med Centerpartiet, som en gång hette Bondeförbundet och var landsbygdens viktigaste röst, har under många år ägnat mer energi åt att driva på för marknadshyror och en försvagad arbetsrätt, än på att prata om hur vardagen ska gå ihop för dem som inte bor längs en tunnelbanelinje.

Den senaste tiden har dock andra partier visat ett nyvaket intresse för människorna utanför storstäderna. Kristdemokraterna pratar om "det svenska hjärtlandet", en terminologi hämtad från USA där begreppet "heartland" syftar på staterna i mellanvästern som huvudsakligen präglas av jordbruk, rika naturresurser och rurala samhällen. I en intervju i Svenska Dagbladet i höstas uttryckte partiledaren Ebba Busch att ”vi ska bli det nya landsbygdspartiet och ge hopp till dem som känner sig svikna av Centern” (SvD 12/11 -21). I dagarna utsåg även Sverigedemokraterna en av sina mest erfarna politiker, riksdagsledamoten Mattias Karlsson, till talesperson i landsbygdsfrågor. Partiet planerar att längre fram i år att presentera ett åtgärdspaket på området och i Dagens Nyheter säger partiledaren Jimmie Åkesson att ”vi ska vara det dominerande partiet utanför storstadsområdena” (19/1).

Att landsbygdens popularitet och politiska relevans ökar är inte särskilt märkligt. Under 2020 var nettoutflyttningen från storstadsområdena enligt SCB större än någonsin. Högst nettoutflyttning hade Stockholm med 5 596 personer, följt av Göteborgsregionen med 1 799 personer. Allt fler människor söker sig bort från betong och stress. Pandemin har skyndat på utvecklingen och visat att det är möjligt att sköta en hel del arbeten på distans och många tar därför chansen att byta livet i en lägenhet i city mot högre livskvalitet i en mindre ort eller på landsbygden.

Dessutom har klimatfrågan och den miljöpartistiska politik som regeringen drivit öppnat upp en avgrund mellan storstad och landsbygd. Medan en höjd bränsleskatt, brist på laddstolpar eller ett skenande elpris är en olägenhet för människor i storstad, är det ofta en överlevnadsfråga ute på landet. Det är också i de mindre kommunerna som frågor som utbyggnad av vindkraftverk, skogsnäringens villkor, bristande bredbandskapacitet och äganderätt ställs på sin spets. Verklighetsbilder, värderingar och upplevelser skiljer sig allt mer, och enligt Anders Lidström, professor emeritus i statsvetenskap vid Umeå universitet, kan det mycket väl bli landsbygdsväljarna som avgör valet i höst (DN 14/8 -21).

Inget parti med ambitionen att göra en framgångsrik valrörelse 2022 kan fortsätta blunda för de behov och erfarenheter som finns utanför storstäderna. Det gäller även Liberalerna, vars 64 landsbygdsförslag tycktes falla i glömska strax efter att de presenterats.