Liv. Människor har återvänt till frontområdena i Ukraina och med sig har de sina djur.
Liv. Människor har återvänt till frontområdena i Ukraina och med sig har de sina djur. Bild: Alex Voronov

Alex Voronov: Livet återvänder till gränsområden i Ukraina

Byn Posad-Pokrovske norr om Cherson var en del av Ukrainas södra skyddsmur och blev nästan utplånad. Nu byggs den upp igen, bland annat med svensk hjälp.

ANNONS
|

Jag kör av huvudvägen tre mil från Cherson för att ta ett foto på ett sönderbombat hus. En bild leder till nästa och nästa och nästa, för att till slut hålla mig kvar i två timmar.

Posad-Pokrovske heter byn. Bakom det sönderbombade enfamiljshuset vid avfartsvägen på västra sidan öppnar sig en äng med betande kossor. De tillhör folk i nästa husrad. Det är lika utbombat som det närmast vägen men djur på ängen och blå skyddsplast på hustaken tyder på att ägarna återvänt.

En buss med arbetare anländer. De ska sätta ihop modulhus vars delar står uppställda på en yta som utgör byns samlingspunkt.

ANNONS

Här fanns en gång en mataffär. Jag ser det på skylten utanför, interiören är helt urblåst. I byggnaden bredvid låg en frisör och ett gym. Byborna verkar särskilt stolta över gymmet. Även det är sprängt.

De ryska styrkorna passerade Posad-Pokrovske under de första dagarna av invasionen på sin väg norrut. De besegrades i Mykolajiv fyra mil bort och drevs tillbaka hit och söderut varefter den ukrainska armén tog byn i besittning. Den blev en del av Ukrainas skyddsmur. Från slutet av sommaren började ukrainarna trycka på söderut i sin motoffensiv som i november befriade Cherson.

Av byns omkring 2 500 invånare fanns enligt uppgift bara ett fyrtiotal kvar under striderna. I stället bodde ukrainsk militär i husen. På vissa platser grävde soldaterna skyttegravar som fortsatte in i byggnaderna för att slippa oskyddad förflyttning.

Det har gjort Posad-Pokrovske extremt utsatt. Inget av de drygt 900 husen har klarat sig utan skador, fler än 700 är helt förstörda. Av många är bara väggar kvar. Här och där står utbrända ukrainska stridsfordon i folks trädgårdar.

Brist på bostäder är dock inte det enda stora problemet

Flera bybor jag pratar med uttrycker förståelse för att den ukrainska armén hade inkvarterat sig i samhället. Runtomkring finns bara öppna fält och soldater måste ta skydd där de kan. Men vissa som förlorat allt de har, inte upplevt rysk ockupation och själva inte suttit i dagar i skyttegravar under beskjutning, har blandade känslor. En man vars hus utplånats talar försiktigt men med tydliga slängar mot den egna militären av typen ”ja, jag förstår dem, men var de tvungna att…”.

ANNONS
Modulhus. Med hjälp från Sverige och EU kommer byn Posad-Pokrovske att återuppstå.
Modulhus. Med hjälp från Sverige och EU kommer byn Posad-Pokrovske att återuppstå. Bild: Alex Voronov

Till skillnad mot flera andra frontbyar som är borta för alltid kommer Posad-Pokrovske att återuppstå. Omkring 500 personer är tillbaka. De flesta är här bara under dagtid och jobbar med att reparera sina hem. Flera skriver upp sig för att bo i modulhusen som kommer från Sverige. De är tillverkade av den svenska frivilligorganisationen Better Shelters, finansierade av EU och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och ska hålla i tre år.

Inställningen till dessa hus med väggar i plast, tätat med mineralull, trä och presenning, är blandad. Byborna tar vad de får men efterlyser permanenta lösningar.

Brist på bostäder är dock inte det enda stora problemet. Minor är ett annat.

Då och då hörs höga smällar från utkanten av byn. Det är ett minröjningsfordon som kör på åkern och får napp. En hel del minor är röjda men enormt mycket återstår och folk sprängs hela tiden, även i Posad-Pokrovske. Den bästa åkermarken i södra delen av landet kommer att vara obrukbar i många år framöver. Även det är en uppgift där Ukraina måste ha hjälp från utlandet, också från Sverige.

ANNONS