Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Pratar gängbrottslighet. Det kommer behövas både mjuka och hårda tag mot gängkriminaliteten, men främst så kommer det krävas konkret politik. Bild: Claudio Bresciani/TT
Pratar gängbrottslighet. Det kommer behövas både mjuka och hårda tag mot gängkriminaliteten, men främst så kommer det krävas konkret politik. Bild: Claudio Bresciani/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Med stålhandske och lovikkavante ska kriminaliteten bekämpas

Liberalernas partiledare Johan Pehrson backar upp sin vassa retorik mot gängkriminaliteten med konkret politiskt innehåll.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Statsminister Magdalena Andersson (S) ska vända på varje sten för att knäcka gängkriminaliteten. Det är ett mantra som upprepas av henne, och av vissa av hennes statsråd, sedan hon blev vald.

Liberalernas nya partiledare, Johan Pehrson, har ett annat mantra: det behövs både en stålhandske och en lovikkavante för att motverka gängkriminaliteten. Både hårda och mjuka tag.

I en debattartikel i Dagens Nyheter (29/5) skriver Pehrson tillsammans med Jan Jönsson, liberalt socialborgarråd i Stockholms Stad, om behovet av förebyggande insatser. De pekar på att det finns ett flertal åtgärder som skulle behövas, men som regeringen inte genomfört. Trots att morgondagens socialsekreterare kommer möta en verklighet där gängkriminaliteten är ständigt närvarande, är förberedelserna inför det nästan obefintliga på socionomprogrammet. Kunskaper om kriminalitet och dödligt våld kan i bästa fall fås genom valbara tilläggskurser. Studenterna utbildas inte för den verklighet de kommer möta, utan förväntas skaffa sig erfarenheter av dessa komplexa problem väl ute i arbetslivet. Att säga att det innebär en stor utmaning för nyutexaminerade socionomerna vore en underdrift.

Pehrson och Jönsson argumenterar även för att införa tvingande insatser tidigare i en ung gängmedlems kriminella bana. Det är ett problem att rätten att avböja insatser är långtgående, och nyttjas av många som egentligen har stora behov av insatser och behandling.

Det här är stenar som regeringen ännu inte har lyft på, men som vore ett lämpligt komplement till retoriken om hårdare tag man lagt sig till med. För det finns onekligen ett behov av såväl hårda och mjuka tag för att bekämpa gängkriminaliteten, men allra mest finns det ett behov av politiskt innehåll som gör den dikotomin till mer än tom retorik. Alla kan nog skriva under på att det behövs både hårda och mjuka tag. Det den kriminalpolitiska debatten behöver är ökad konkretion – en tydligare bild av vad de hårda eller mjuka tagen i praktiken består i.

Det är också det som Pehrson och Jönsson levererar i sin debattartikel. Socionomstudenter behöver förberedas på den verklighet de kommer möta, och i arbetslivet ges verktyg som mellantvång för att kunna göra skillnad på riktigt. Det kommer behövas både stålhandske och lovikkavante är ett klokt mantra uppbackat av konkret innehåll, som inte bara visar att Liberalerna har ett bättre svar på gängkriminaliteten än det sittande regeringspartiet, utan även varför L behövs i en borgerlig regering.