Nato. Under onsdagen (22/3) röstade riksdagen “Ja” till svensk Natomedlemskap.
Nato. Under onsdagen (22/3) röstade riksdagen “Ja” till svensk Natomedlemskap. Bild: Olivier Matthys

Pontus Almquist: Nato är spiken i kistan för svensk exceptionalism

Riksdagen har sagt ja till Nato-medlemskap. I symbolisk mening är det en historisk milstolpe i svensk politik.

ANNONS
|

Vägen mot Nato har gått snabbt. Den alliansfrihet som påstods tjäna oss så väl har på loppet av ett drygt år blivit en allianslöshet som gör oss sårbara för fienden. Så sent som i december 2021 deklarerade före detta statsminister Magdalena Andersson (S) att Sverige inte skulle bli medlemmar i alliansen. I februari förra året ville samma statsminister inte utlova vapenstöd till Ukraina med hänvisning till deeskalering.

Mycket har hänt sedan dess och den 22 mars röstade riksdagen med siffrorna 269-37 för ett svenskt Natomedlemskap. Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade nej. Vänsterpartiets ställningstagande är förstås allt annat än oväntat. I samband med inledningen på den fullskaliga invasionen förra året gav partiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling i riksdagens talarstol uttryck för uppfattningen att hela Nato borde ha upplösts i samband med murens fall.

ANNONS

En hållning som skulle betinga de östeuropeiska ländernas självständighet med Rysslands välvilja – och som indikerar att partiet än idag inte har gjort upp med sitt totalitära förflutna.

Lite mer förvånande var Miljöpartiets nejröst. Efter ett regeringsinnehav som sträckt sig över två mandatperioder kunde man hoppas att partiet nått insikt om realpolitikens konflikt med partiets pacifism. Liksom sossarna har MP trots allt vänt i frågan om vapenbistånd till Ukraina, men Natointräde är uppenbarligen alltjämt ett steg för långt. Med tanke på partiets ambition om regeringsfähighet är det ändå troligt att man tids nog vänder i frågan, såsom de gröna gjorde i frågan om EU-medlemskapet. I en inte alltför avlägsen framtid ser vi kanske ett miljöparti som accepterar Nato som en praktisk realitet och ser en plattform att jobba för jämställd krigföring och solcellsdrivna pansarvagnar.

Vi var sena med vårt EU-medlemskap och vi är likaså sena med medlemskapet i Nato

Med riksdagens besked tar Sverige också ett ytterligare steg bort från svensk exceptionalism och mot europeisk normalitet. Vi var sena med vårt EU-medlemskap och vi är likaså sena med medlemskapet i Nato. Vi har onödigt länge klamrat oss kvar vid föreställningen om att vi klarar oss bättre på egen hand medan stora delar av övriga Europa varit införstådda med vikten av solidaritet och samarbete. Det följdriktiga tredje steget mot europeisk normalisering vore att vi ansluter oss till Eurosamarbetet, men det lär förmodligen dröja.

ANNONS

För fullvärdigt medlemskap i Nato återstår nu bara grönt ljus från Ungern och Turkiet. Det finns något ironiskt i att vi ansöker om ett medlemskap för att förenas i försvaret av frihet och demokrati – och att det samtidigt är de Nato-länder som står längst ifrån frihet och demokrati som sätter käppar i hjulet för svenskt medlemskap.

Regeringen får framledes inte upprepa misstaget att tro att vi genom politiska eftergifter kan blidka semidiktatorer som Orban och Erdogan. Allt tyder på att länderna ser medlemskapsfrågan som en bricka i ett förhandlingsspel med Natos överlägset mäktigaste medlem USA. Till dess det officiella beskedet kommer om att länderna även godkänner Sverige gör vi bäst i att hålla god min och ha is i magen. Sverige har bilaterala säkerhetsgarantier och är strategiskt alldeles för viktigt för att alliansen ska tillåta att Turkiet och Ungern tredskas.

ANNONS