Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

EU. Ingen svensk regering har råd att nedprioritera EU-frågorna. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
EU. Ingen svensk regering har råd att nedprioritera EU-frågorna. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Svend Dahl: Ny regering måste prioritera EU

Brexit tvingar fram ett mer aktivt svenskt förhållningssätt. Sverige förlorar sin kanske viktigaste allierade i många sakfrågor.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Frågan om hur Sverige ska navigera detta nya Europapolitiska landskap kommer att ha stor betydelse. Den nuvarande regeringen har dock visat begränsat intresse för Europapolitiken, och i stället prioriterat kandidaturen till FN:s säkerhetsråd.

Mycket tyder på att detta försvagat Sveriges position i EU. När Belgiens premiärminister i vintras stod som värd för ett informellt möte för regeringschefer från ett tiotal EU-länder var statsminister Stefan Löfven inte inbjuden trots att den för svensk del viktiga migrationspolitiken stod högt på agendan. Och i mars var finansminister Magdalena Andersson inte välkommen när euroländernas finansministrar diskuterade framtiden för den bankunion som Sverige just nu utreder ett deltagande i.

För att undvika att Sverige hamnar vid sidan i de europeiska framtidsdiskussionerna måste den kommande regeringen prioritera EU-samarbetet. Att moderatledaren Ulf Kristersson i ett tal på Europahuset i Stockholm häromveckan (16/5) gjorde klart att han vill se en regering som spelar en aktiv roll i EU-sammanhang är därför ett viktigt besked.

I talet betonade Kristersson utvecklingen av den inre marknaden, förenklad handel med tjänster, förstärkt samarbete kring klimatpolitik och rättsfrågor som prioriteringar i Europapolitiken. Samtidigt gjorde han klart att utvecklingen inte automatiskt går i riktning mot federalism. Ett allt tätare samarbete är inte ett mål i sig, det viktiga är att EU upplevs som relevant, konstaterade Kristersson.

I såväl anslag som politiska prioriteringar påminde moderatledarens tal om det Europapolitiska tal Nederländernas premiärminister Mark Rutte höll i början av mars. Det understryker att Nederländerna - ett annat litet exportberoende land - i och med Brexit lär bli en allt viktigare allierad för Sverige.

Förändringarna inom EU innebär samtidigt att frågan om svenskt deltagande i euron återigen kommer att aktualiseras. Att både Liberalernas partiledare Jan Björklund och Moderaternas Europaparlamentariker Gunnar Hökmark under våren lyft fram svenskt euromedlemskap är ett tecken i tiden. Det är sant att Sverige hittills tjänat på att stå utanför den gemensamma valutan.

Däremot försvagas gruppen icke-euroländer avsevärt när Storbritannien lämnar unionen. Detta i kombination med att euron är betydligt stabilare i dag än för några år sedan kommer att öka pressen på Sverige att gå med.

Snart 25 år efter det svenska EU-medlemskapet är det få som ifrågasätter att vi politiskt, ekonomiskt och värderingsmässigt hör hemma i EU. Med det följer ett politiskt ansvar för varje regering att se till så att Sverige spelar en aktiv roll.