Diskussionen har blossat upp ordentligt kring nämndemannasystemet sedan den så kallade “snippadomen”, där en man som stod åtalad för våldtäkt blev frikänd på grund av domstolens bristande förståelse för ordets betydelse. Sedan dess har det framkommit att två av nämndemännen som fattade beslutet, vilka varit nominerade av Socialdemokraterna till uppdraget, blivit “coachade” av en riksdagsledamot från partiet, att lämna uppdraget. I uppenbar konflikt med principen om uppdelning mellan den dömande och den lagstiftande makten.
Trots att nämndemannauppdraget utgår från partipolitiska nomineringar är uppdraget inte partipolitiskt, till skillnad från vad många tror. En nämndeman som exempelvis nomineras av Moderaterna sitter inte i domstolen och dömer på Moderaternas mandat, och Moderaterna har principiellt sett inget att säga till om när det kommer till vilka beslut nämndemannen fattar i uppdraget. Inte heller finns någon formell möjlighet för ett parti att avsätta en nominerad nämndeman som fattar oönskade beslut.
Under året ska cirka 8 500 nämndemän på nytt väljas till landets domstolar för mandatperioden 2024 – 2027. Med anledning av det kommunicerade Domstolsverket på uppdrag av regeringen i ett pressmeddelande den 17 mars, att det ligger ett ansvar på partierna att se till så att det inte bara är partimedlemmar som blir nominerade till posterna. Det är inte första gången Domstolsverket uttrycker denna högst berättigade önskan. Frågan är bara om politikerna kommer lyssna den här gången.
På goda grunder kan man förvisso diskutera lämpligheten i att över huvud taget låta lekmän utöva inflytande i den dömande verksamheten och vilka konsekvenser det har för rättssäkerheten. Men låt oss för en stund acceptera det faktum att vi har nämndemän. Så länge tillsättningarna utgår från partipolitiska nomineringar så kommer det förmodligen finnas ett intresse från politikerna att de inte fattar kontroversiella beslut. När nämndemän fattar beslut som kan ifrågasättas blir inte sällan en av de första saker som grävs fram vilka partitillhörigheter dessa nämndemän har.
Låta oss slippa politiker som lägger näsan i blöt
Incitamentet för partierna att “coacha” och på annat sätt påverka de nämndemän som har nominerats av partiet blir därför uppenbart eftersom partiernas politiska förtroende kan ifrågasättas.
För att säkerställa att otillbörlig påverkan av nämndemän av den typ vi har sett de senaste veckorna inte förekommer måste den partipolitiska prestigen från nämndemannavalet försvinna. De juridiskt skolade domarna utses liksom nämndemännen via politiska församlingar. Skillnaden är dock att juristdomarna utses efter ett öppet ansökningsförfarande på nominering av en oberoende domarnämnd. Nomineringar som politikerna i princip ser som bindande och inte ifrågasätter.
På så sätt tillsätts – tack och lov – våra professionella juristdomare på basis av kompetens istället för partipolitiska lojaliteter. En liknande ordning för tillsättningen av nämndemän skulle förmodligen verka på samma sätt och låta oss slippa politiker som lägger näsan i blöt.
