Rätt att skärpa straffen för hedersbrott

Talet ägde rum den 20 november 2001. Två månader senare sköts hon, 26 år gammal, av sin egen far. Fadern dömdes till livstids fängelse och släpptes fri i somras efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet.

Fadimes “brott” var att hon hade en svensk pojkvän. Detta accepterade inte familjemedlemmarna. Deras plan var att Fadime skulle giftas bort i Kurdistan. Att ha en partner före äktenskapet - som dessutom var svensk - var helt otänkbart.

Det har gått 17 år sedan Fadime mördades. Det svenska samhället är i dag inte lika oförstående inför hederskultur som för två decennier sedan.

Men att motverka problemet är svårt. Dessutom ser det ut att öka.

Enligt en studie från Örebro universitet uppgav en femtedel av de svarande bland Malmös niondeklassare att de lever i vad man kan beskriva som en hederskultur.

Ungdomarnas möjlighet att välja partner, vänner och fritidsintressen begränsas av familjen. Samtidigt uppgav en överväldigande majoritet att de inte kunde tänka sig att söka hjälp - antingen för att de inte ansåg att problemet var allvarligt, eller på grund av negativa erfarenheter från exempelvis socialtjänst, eller av rädsla för att skada släkten.

Regeringen vill skärpa straffen för hedersrelaterade brott. Utredningen om brott med hedersmotiv ska tillsättas så snart som möjligt, meddelar jämställdhetsministern Åsa Lindhagen (MP) till TT (24/1). Regeringen vill att hedersbrott ska kunna leda till utvisning av förövaren. Det ska också bli lättare att få uppehållstillstånd i Sverige för den som inte är svensk medborgare och utsatt för hedersrelaterat hot eller våld.

Allt detta är bra. En skarpare lagstiftning måste dock kombineras med ökade kunskaper i skolan och socialtjänsten. Det måste finnas en förståelse för att hedersproblematiken kan se olika ut i olika situationer.

I vissa fall förekommer våld eller hot om våld, i andra sammanhang kan problemen främst röra en social press men sakna våldsinslag.

Karin Pihl

Följ skribent