Dags för ett modernt statsskick, skriver sju riksdagsledamöter från fyra partier på Altinget Debatt (26/4). Flera av dem har bakgrund i Republikanska föreningen.
Det märks, för överst på kravlistan finns förslaget om att utreda monarkin och skapa en färdplan för övergång till republik. Det vore på många sätt ett slöseri med tid och pengar. Dels har monarkin mycket starkt stöd i befolkningen. Vad en utredning anser om att statschefsämbetet går i arv kommer inte att förändra det. Dels är det efter Torekovskompromissen från 1974 svårt att argumentera för att monarkin utgör några omfattande ingrepp i demokratin.
Däremot har debattörerna andra viktiga poänger, som diskussionen om republik kontra monarki inte bör tillåtas skymma. Det handlar exempelvis om det faktum att statschefen har åtalsimmunitet. Det är i sig märkligt att någon ska anses stå över lagen.
Men det är inte heller svårt att föreställa sig en situation där en monarks brottsliga handlingar allvarligt skulle kunna skada såväl Sveriges anseende som förtroendet för kungahuset. Om åtalsimmuniteten tas bort får han eller hon åtminstone ta konsekvenserna av sina handlingar. Precis som riksdagsledamöterna skriver skulle det också innebära ett starkare skydd mot korruption.
Enligt successionsordningen ska statschefen bekänna sig till “den rena evangeliska läran” så som den uttrycks i den Augsburgska bekännelsen från 1593. I bekännelsen ingår bland annat att man ska “fördöma kätterier” som exempelvis “muhammedanerna”, det vill säga muslimer. Skrivningen har inte haft någon praktisk betydelse. Men bara att en sådan hänvisning existerar i en svensk grundlag är ovärdigt.
Kung Carl XVI Gustaf motsatte sig en sådan förändring när frågan diskuterades i början av 1990-talet, vilket fick riksdagen att backa från förslaget. Men kungahusets uppfattningar bör inte spela någon avgörande roll i regleringen av statschefsämbetet.
Vad hade exempelvis hänt om kungen hade motsatt sig kvinnlig tronföljd efter kronprinsessans Victorias födsel 1980? Statschefsämbetet må numera vara ceremoniellt, men det betyder inte att det inte ska tas på allvar. Det gäller även grundlagen. Båda behöver uppdateras och moderniseras.
