Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson och hans medarbetare orerar luddigt om innovation medan barn lär sig allt sämre.
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson och hans medarbetare orerar luddigt om innovation medan barn lär sig allt sämre. Bild: Linnéa Wannefors/TT

Malin Lernfelt: Skolverket borde fokusera på det väl beprövade

Att den myndighet som ansvarar för våra barns skola har så lite respekt för vetenskap och beprövad erfarenhet är djupt oroande.

ANNONS
|

Det cirkulerar ett Youtubeklipp bland lärare på sociala medier. Det är från Skolverkets interna kanal och har titeln “GD-panelen oktober 2022”. Som titeln anger är det från i höstas och det Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson som medverkar. Han och två andra, den ena personen chef över verkets avdelning för verksamhetsutvecklingsstöd och innovation, vilket tydligt understryks – och den andra med titeln “verksamhetsutvecklare och innovationsledare” intervjuas av pressekreteraren Helena Messing Berg. Ämnet för dagen är “Skolverket som innovationsmyndighet”.

Redan där borde någon dragit i handbromsen. Frågan är bara vem. Varken direktören eller hans anställda verkar ha förmågan att inse hur absurt det är att kalla en myndighet vars uppgift det är att fokusera på sådant som är vetenskapligt bevisat och välbeprövat genom lång och gedigen erfarenhet för en innovationsmyndighet.

ANNONS

I de allra flesta fall är det alldeles utmärkt att asfaltera kostigar

Skolmyndighetens strävan efter att vara kreativ, leka Oppfinnar-Jocke med skattepengar och barns utbildning och framtid är precis vad som lett den svenska skolan in i den negativa kunskapsspiral den befinner sig i. Inte minst har det skenande digitala utvecklingen där handskrift och tryckta böcker ersatts med digitala verktyg utan att det undersökts hur detta påverkat barn och inlärning - negativt har man insett på senare tid - anammats helt okritiskt.

I nästan 20 minuter sitter Skolverkets GD-panel på Youtube och orerar luddigt om “önskvärda lägen” där “alla ska blomma” och man “möts i utmaningar” och “delar resor” för att “bygga framtiden i skolsektorn” som består av “så så mycket digital utveckling”. Att vuxna människor som bär ansvar för att styra och stödja förskolan och grundskolan och se till att alla barn får en utbildning av god kvalitet befinner sig så långt bort från all form av konkretion och vetenskaplighet är djupt oroande.

“Man ska inte asfaltera kostigar” säger innovationschefen kavat. Men det är precis vad man ska. I de allra flesta fall är det alldeles utmärkt att asfaltera kostigar eftersom de redan är upptrampade och ligger precis där man enklast tar sig fram och snabbast når målet. Att för att vara innovativ i stället asfaltera mitt i skogen och hoppas på att vägen på något magiskt sätt ska sluta på rätt ställe är mer än korkat.

ANNONS

Digitalisering och utveckling i skolan – absolut. Men inte för sin egen skull utan för att möta verkliga behov. Och alltid, alltid, förankrat i forskning och erfarenhet. Är det något Skolverket däremot inte bör syssla med är det just innovation.

ANNONS