Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Jiyan Behrozy: Sluta vilja stärka invandrarkvinnor, ge dem jobb istället

Var man än vänder sig så hittar man uttalanden, projekt, idéer och tankar om hur man ska stärka invandrarkvinnor eller invandrarföräldrar i föreningslivet. Senast nu i debatten i Sverige möts sades det ytterligare en gång.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Invandrarföräldrar är inte svaga, de behöver inte stärkas. De behöver jobb, de behöver arbeta i det som professorn i nationalekonomi, Mats Hammarstedt, så snyggt kallade för en kunskapsintensiv arbetsmarknad. Han förklarar vidare att svensk arbetsmarknad har dåliga förutsättningar för att ta emot flyktingar.

Här vill jag bara klargöra att förutom flyktingar, som av naturliga skäl brister i det svenska språket och har svårt att få arbete, har vi också invandrarkvinnor och män som bott här i över tjugo, ibland trettio år som inte har en plats på den svenska arbetsmarknaden på grund av brister i språket. Detta är inget nytt. Och vi känner alla till fenomenet.

Patricia Daoud som jobbar inom IFK Trollhättan tar upp riktigt bra exempel där invandrarföräldrar behöver öka sina kunskaper inom svensk föreningsliv. Självklart, men det är den lilla biten. Det där som behöver ske på fritiden, som vanliga svenskar har efter klockan 17:00.

Invandrarföräldrars tid tas upp väldigt mycket av att deras kunskaper ska öka inom områden som inte ger dem en riktig introduktion till svensk arbetsmarknad.

Överallt i Sverige hittar vi aktiviteter och massvis av pengar som har lagts ned på att invandrare år efter år ska baka, laga mat, vara med i föreningsliv och som deltagare i olika studiecirklar från studieförbunden. Självklart kan vissa av aktiviteterna vara till nytta. Allt detta sammanfattas också med det som Patricia beskriver det som, att stärka dem.

Men de behöver inte mer styrka. Det är världens starkaste kvinnor ni talar om, som flytt krig och försörjt ibland hela byar. De behöver börja arbeta som ger dem en riktig lön. Svensk arbetsmarknad bör också vara anpassningsbar för vuxna människor som har flera barn att försörja så att de får en riktig introduktion i samhället. Att baka och laga mat kan dem redan, att vara föreningsaktiva är inte a och o för föräldrar som har flera barn att försörja.

Dags att rusta upp även svensk arbetsmarknad för fler målgrupper än de som kan perfekt svenska om vi ska få bukt med arbetslösheten, inte minst i socialt utsatta områden. Som den mycket vältalige Marcus Göthberg sade i debatten; "Vart man kommer ifrån är totalt orrelevant, vi måste börja jobba med det nu, för nu är det 2020!"

Precis samma sak säger jag om arbetsmarknaden för utrikesfödda: vi måste lösa det nu, tillsammans med svensk näringsliv och företag.