Att gå med eller inte gå med – det är frågan. Försvarsminister refererar till pågående processer, men vägrar att svara på om regeringen är redo att byta fot om alliansfriheten.
Att gå med eller inte gå med – det är frågan. Försvarsminister refererar till pågående processer, men vägrar att svara på om regeringen är redo att byta fot om alliansfriheten. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Socialdemokraterna kan inte vägra ta ställning till Nato

Socialdemokraterna tvekar inför Nato-debatten. Bättre vore att ta medvetna steg till att förändra den svenska linjen.

ANNONS

Försvaret var ämnet för söndagens utfrågning i SVT:s Agenda (27/3). I ett flertal frågor kring upprustningen av det svenska försvaret gick det att hitta viss samsyn över blockgränsen, men oenigheten kring frågan om Sverige ska gå med i Nato var stor. S, V och MP säger nej, alla de fyra forna allianspartierna ja – och Sverigedemokraterna står tveksamma i mitten, och säger sig vilja se en expertutredning först.

Frågan är högst central, men debatten försvåras av ett antal oförutsägbara faktorer, varav den första finns på andra sidan Östersjön. Viljan att göra gemensam sak med Finland är uttalad från både höger och vänster. Där liksom här har opinionen svängt kraftigt sedan Ryssland invaderade Ukraina, och lett till en omvärdering av landets säkerhetsläge. Viljan att göra gemensam sak finns även från finskt håll – men är inte avgörande, enligt den finska säkerhetsforskaren Teija Tiilikainen som uttalade sig i Agenda. Hennes bedömning är att Finland kan komma att ansöka om medlemskap även utan Sverige, och att Finlands säkerhetsläge skulle försämras avsevärt om man väljer att stå utanför, om Sverige samtidigt väljer att gå med i Nato.

ANNONS

Den omvända situationen är väl värd att begrunda. Även om Sverige till skillnad från Finland inte har en gräns mot Ryssland, så vore det likväl en mycket sårbar position. Är regeringen redo att försvara att Sverige i så fall blir det enda landet i norra Europa som inte är med i Nato? Försvarsminister Peter Hultqvist (S) refererar till pågående processer där många faktorer ska vägas in, men vägrar ge svar på om S kan tänka sig att byta fot angående alliansfriheten.

Önskan att bygga försvarspolitiken på bred politisk samsyn för att skapa långsiktighet är den andra påverkande faktorn. Centerpartiledaren Annie Lööf gav en känga till Moderaternas Ulf Kristersson – som nyligen skrev på DN:s debattsida (19/3) att han avser lämna in en medlemsansökan om han blir statsminister, förutsatt att det finns majoritet i riksdagen – när hon menade Nato-medlemskap inte bör göras till en valfråga.

Lööf tycks vilja invänta Socialdemokraterna, som i sin tur vill invänta Finland. På så sätt slipper S uppslitande interna konflikter. Slutresultatet lär likväl bli ett svenskt Nato-medlemskap. Men det skulle betyda att Sverige inte byter säkerhetspolitisk doktrin som ett resultat av en egen, medveten process, utan som en konsekvens av oförmåga och passivitet. Bättre då att ta målmedvetna steg mot att göra Sverige tryggare.

ANNONS

ANNONS