Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Att människor inte vågar ställa upp av rädsla för repressalier är ett stort problem. Bild: TT Nyhetsbyrån, LNB

Karin Pihl: Starka skäl för anonyma vittnesmål

Polisen vet vem som sköt, men ingen vill vittna.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Vittnesmål är i många fall avgörande för en fällande dom. Men för få vågar ställa upp i rätten. Rädsla för hämndaktioner gör att människor väljer att vara tysta. Det är förståeligt, men ur ett brottsbekämpande perspektiv är det ett stort problem.

Flera partier vill därför utreda frågan om anonyma vittnen. Regeringen har öppnat för att utreda ett system med kronvittnen, alltså att kriminella som samarbetar med polisen ska få ett lägre straff. Men det räcker inte, menar bland annat Liberalernas rättspolitiske talesperson Johan Pehrson, som också vill att anonyma vittnen utreds. “I dag ligger de brottsbekämpande myndigheterna ständigt efter”, säger han till Ekot (28/1).

Pehrson har en poäng. Många anställda inom Polismyndigheten har också efterfrågat möjligheten att låta människor vittna anonymt. Men justitieminister Morgan Johansson (S), liksom bland annat Advokatsamfundets ordförande Anne Ramberg, är skeptiska.

De anser att rättssäkerheten hotas om den åtalade inte vet vem det är som vittnar. Och det är en god poäng. Som alltid när det gäller rättsfrågor är det viktigt att se över alla konsekvenser av en lagförändring. Men frågan måste åtminstone kunna utredas.

Att rättssäkerheten ska värnas är självklart. Men lagstiftningen måste också anpassas efter en ny verklighet.

Danmark och Norge har infört möjligheten att vittna anonymt, och dessa länder kan knappast betraktas som rättsosäkra. Dessutom har Europadomstolen gett grönt ljus åt att använda sig av anonyma vittnen under vissa förutsättningar.

Anonyma vittnen skulle inte heller vara den enda eller avgörande bevisningen, utan som ett komplement till andra bevis.

Juridiken kan inte vara totalt frånkopplad från verkligheten. Man måste vara realist, som riksåklagare Petra Lundh uttryckt saken (TT 15/1). I ett idealsamhälle skulle alla medborgare utan tvekan ställa upp i eget namn och vittna mot kriminella.

Men nu är det inte så, och de tveksamheter ett system med anonyma vittnen för med sig måste ställas mot statens förmåga att lagföra grova brottslingar och därmed skydda samhället.