Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sverigedemokraterna. Som störst högerblocket kommer SD ha betydande inflytande över regeringspolitiken. Bild: Stefan Jerrevång/TT
Sverigedemokraterna. Som störst högerblocket kommer SD ha betydande inflytande över regeringspolitiken. Bild: Stefan Jerrevång/TT

Pontus Almquist: Sverigedemokraterna är en destruktiv kraft i politiken

Sverigedemokraternas nya position i svensk politik vållar legitim oro, men demokratin kommer att överleva.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Sverigedemokraterna blir i och med förbättringen sedan förra valet och debuten i regeringsunderlaget riksdagsvalets enda klara vinnare. Svensk politik kommer i och med det, åtminstone till viss del, att präglas av sverigedemokratiska prioriteringar under den kommande mandatperioden, så länge inget oväntat händer. Många är oroliga, och även tongivande röster talar nu om demokratiska institutioners förestående kollaps.

Beatrice Fihn, som 2017 tog emot Nobelpriset i fred för organisationen ICAN:s räkning, varnade dagen efter valet (12/9) för de konsekvenser som det “nynazistiska” partiet för med sig för demokratin, jämlikheten, och mänskliga rättigheter (fritt översatt).

Advokatsamfundets före detta generalsekreterare Anne Ramberg varnade i sin tur under tisdagskvällen (13/9) för att DI:s politiska chefredaktör PM Nilssons hållning till SD, som länge innefattat att borgerligheten borde samarbeta med partiet "...riskerar att leda till en upprepning av vad som hände i Tyskland".

Sverigedemokraterna är inte ett parti som andra och att dess nya position i svensk politik vållar oro är fullt begripligt. Men att göra kopplingar till demokratins undergång och, än värre, det värsta folkmordet i modern tid, är att tappa proportionerna och spä på oron i onödan.

Det är nämligen inte första gången ett högerpopulistiskt och främlingsfientligt parti får inflytande i en regering, och tittar man på jämförbara länder finns inget som tyder på att regeringsinflytandet har lett till att demokratin har tagit skada. Norge, Danmark, Finland och Nya Zeeland har eller har haft nämnda partier i regeringsställning under det senaste decenniet, och alla placerar sig alltjämt bland de sex högst rankade i The Economist’s respekterade demokratiindex (2021). Det betyder inte att dessa länder är perfekta, eller att Sverigedemokraterna inte kommer att kräva saker som bryter mot rättsstatliga principer. Men det visar att de demokratiska grundvalarna är betydligt starkare än många verkar tro.

För den som vill skydda demokratin från krafter som vill den illa finns samtidigt saker att ta tag i. Det konstitutionella skyddet mot krafter som vill urholka demokratiska institutioner är fortfarande alldeles för svagt. Den främsta stoppklossen mot stärkt konstitution i både nutid och dåtid har dock inte varit SD, utan Socialdemokraterna, vilket tankesmedjan Timbros Frida Jansson och Adam Danieli nyligen uppmärksammade i en rapport. På det området är möjligheten att genomdriva reformer förmodligen bättre nu än innan valet.

Sverigedemokraterna måste fortfarande hanteras av de nya regeringspartierna. Så sent som under tisdagen talade stabschefen Linus Bylund i en intervju i tvetydiga termer om att han var sugen på "journalistrugby" och att "knuffa journalister" (SVT (12/9). Trots det känsliga läget regeringspartierna nu befinner sig i måste de markera stenhårt mot sådana uttalanden – det får inte råda någon tvekan om att sådant står för SD och inte den blivande regeringen.

Sverigedemokraterna är och förblir en destruktiv kraft i svensk politik, och partiet kommer pröva regeringspartiernas principer hårdare än förmodligen någonsin tidigare. Men demokratins grundvalar kommer partiet knappast kunna rå på.