Många barn som växer upp i Sverige kan varken prata svenska eller sitt modersmål. Flickan på bilden har inget med texten att göra.
Många barn som växer upp i Sverige kan varken prata svenska eller sitt modersmål. Flickan på bilden har inget med texten att göra. Bild: YVONNE ÅSELL / SVD / TT

Linnea Lindquist: Vad gör vi med barnen som inte kan prata något språk?

Elever som inte kan säga “bil”, föräldrar som inte förstår skolsystemet och lärare som inte fått någon förberedelse för vad de ska möta. I ett samarbete med tidskriften Liberal Debatt skriver rektorn och skoldebattören Linnea Lindqvist om skolans kompensatoriska uppdrag och utmaningen att undervisa barn som är halvspråkiga.

ANNONS
|

KRÖNIKA • Jag började min lärargärning på en förskola i Husby som är en förort utanför Stockholm. Efter att ha vuxit upp i något som skulle definieras som en skyddad verkstad var det omvälvande att dels studera i Etiopien, dels att börja arbeta i ett särskilt utsatt område. Jag ställdes inför svåra dilemman och chockades av barnens bristfälliga kunskaper i svenska språket. Det tog bara några dagar innan jag insåg att kursen att arbeta i ett särskilt utsatt område missats av lärosätet jag studerat på. Jag arbetade några år som lärare inom förskolan innan jag tog steget och blev skolledare. Sedan sju år tillbaka är jag skolledare i Hammarkullen, en förort till Göteborg.

ANNONS

Det kompensatoriska uppdraget är inskrivet i skollagen. I första kapitlet, fjärde paragrafen kan man bland annat läsa att “en strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”, men det är inte specificerat vad det rent konkret innebär.

En fråga som har diskuterats så länge jag kan minnas är var gränsen för skolans ansvar går. Eftersom det inte är definierat i lagstiftningen vad uppdraget innebär kan man tolka lagstiftningen som att skolan kan och/eller ska göra allt som inte hemmet kan erbjuda. En form av kompensatorisk insats är att servera eleverna frukost i skolan. En annan insats är att erbjuda läxhjälp efter skoltid. En tredje insats är att tillhandahålla skor till idrottslektionerna för att möjliggöra att alla elever kan delta i alla undervisningsmoment.

Linnea Lindquist
Linnea Lindquist Bild: Privat

När jag började arbeta i Husby insåg jag att det krävdes en annan typ av undervisning för de barn jag hade framför mig än den undervisning jag fick lära mig på lärarutbildningen. Vi hade fått läsa litteratur om språkutvecklande undervisning men vi fick inte lära oss hur man undervisar barn som är halvspråkiga.

Det är skillnad att undervisa elever som behöver utveckla sitt språk och elever som varken behärskar det svenska språket eller sitt modersmål. All undervisning tar lång tid när man undervisar halvspråkiga elever. När vi ska lära eleverna att läsa räcker det inte att låta dem höra språkljuden. Vi behöver visa med vår mun hur eleverna ska forma ljudet och hur de ska placera tungan. När vi lär eleverna språkljuden i till exempel ordet bil behöver vi samtidigt visa bild på en bil och förklara vad ordet betyder på svenska.

ANNONS

Detta ökar individens egenmakt över sina framtida livsval

Majoriteten av våra elever är födda i Sverige men eftersom de växer upp i ett område med underskott på svenska behöver vi kompensera för underskottet genom hela grundskolan. All undervisning i skolor belägna i särskilt utsatta områden är i så måtto kompensatorisk till sin konstruktion.

Den faktor som främst påverkar skolresultaten är föräldrarnas utbildningsnivå. En viktig kompensatorisk insats är att guida föräldrarna rätt i skolsystemet och få dem att förstå varför utbildning är viktig. Min erfarenhet är att när föräldrarna engagerar sig i skolan ökar elevernas engagemang i skolarbetet.

Jag anser att det är ett underbetyg till skolsystemet att den faktor som främst påverkar skolresultaten är en faktor som eleverna inte kan påverka.

Faktorn föräldrarnas utbildningsnivå gör också att skolans kompensatoriska uppdrag ofta är avgörande för elevernas framtid. Uppdraget innebär för oss att vi behöver göra hela jobbet i skolan eftersom vi inte kan räkna med hjälp eller stöd från hemmet.

När jag lyssnar till skoldebatten låter det ofta som att det kompensatoriska uppdraget är kollektivistiskt och det är något jag vänder mig emot. När vi i syfte att öka chanserna för eleverna att lämna grundskolan med fullständiga betyg, kompenserar för elevernas olika förutsättningar ökar individens frihet. Detta ökar individens egenmakt över sina framtida livsval. På sikt leder det till ett friare samhälle.

ANNONS

Linnea Lindquist är rektor och fristående skoldebattör.

ANNONS