VISBY 2017-07-03Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling intervjuas av TT under politikerveckan i Almedalen 2017.Foto: Janerik Henriksson / TT / kod 10010
Vad får vi för pengarna? Leif Östling, tidigare vd för Scania, granskar i sin Kommission för skattenytta vad vi får för skattepengarna. Bild: Janerik Henriksson/TT

Malin Lernfelt: Vad menar Östling med effektivisering av offentlig sektor?

Slöseri med skattepengar drabbar hela samhället. Men man kan inte effektivisera genom att försämra för välfärdens viktigaste medarbetare.

ANNONS

Det är inte rimligt att ständigt höja skatten för att lösa problem i den offentliga sektorn. Först när skattenyttan är god är det befogat att äska mer medel till verksamheten. Det menar Kommissionen för skattenytta – bildad av förre Scania-vd:n Leif Östling och Bettina Kashefi, tidigare chefekonom vid Svenskt Näringsliv efter Östlings berömda uttalande om "vad f-n vi får för pengarna”.

Den 21 mars presenterade kommissionen sin första rapport med namnet ”Skattenytta, institutioner och välstånd”. I den slås bland annat fast att Sverige under de senaste decennierna har fallit tillbaka i OECD:s välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats 4, men 2019 hade vi fallit ända ner till 11:e plats. Som rapporten skriver: "Hade Sverige legat kvar på fjärde plats i OECD:s välståndsliga, hade vi under antagande om samma skattetryck, haft ytterligare omkring 320 miljarder kronor i gemensamma resurser."

ANNONS

Kommissionen för skattenytta pekar också på att skattetrycket i Sverige är högre än i jämförbara länder och att de indirekta skatterna är de som ökat mest. Nu utgör dessa mer än hälften av skatteintäkterna, vilket innebär att transparensen är lägre, något som skapar svårigheter för människor att överblicka om vi egentligen får det vi betalar för eller om alla de pengar som går in till stat, region och kommun egentligen gör tillräcklig nytta.

Östling och Kashefi presenterar i en debattartikel i Svenska Dagbladet sin lösning på problemet, effektivisering:

"Bara en måttlig förbättring av effektiviteten, det vill säga ökning av skattenyttan, skulle få stora effekter. En effektivisering av den offentliga sektorn med modesta 1,4 procent, samma krav som ofta åläggs existerande statliga myndigheter i statsbudgeten, skulle motsvara ökade resurser på 36 miljarder kronor." (SvD 21/3)

Tyvärr har det sällan inneburit att man tagit bort onödig administration, sagt upp babblande konsulter eller kortat beslutsvägar.

Att det är viktigt att skattepengar används klokt, inte minst av respekt för alla de människor som slitit ihop de resurser som gått in i den offentliga sektorn, och att politiker inte fortsätter att skyffla in pengar i svarta hål, har Östling och Kashefi naturligtvis rätt i.

Samtidigt är det viktigt varje gång någon pratar om effektivisering av offentliga verksamheter fråga vad som egentligen menas. Ute i kommuner och regioner har just effektivisering sedan länge varit ett mantra. Tyvärr har det sällan inneburit att man tagit bort onödig administration, sagt upp babblande konsulter eller kortat beslutsvägar. Istället är det implementering av krångliga digitala system som ingen vet syftet med och en hets att göra dubbelt så mycket, dubbelt så fort som ålagts läkare, lärare, sjuksköterskor och hemtjänstpersonal. Men vård, omsorg och utbildning är inte samma sak som att bygga likadana lastbilar på löpande band. Att det skulle vara så är en uppfattning som måste förändras först av allt.

ANNONS

Vi behöver djuplodande diskussion i samhället om vad skattepengar ska användas till och framför allt, vad de inte ska användas till. Vi behöver mer uppföljning och transparens när det kommer till våra gemensamma resurser. Att långsamt suga ut befolkningen löser knappast några samhällsproblem. Men inte heller att bränna ut offentliga sektorns verksamhetsbärare.

ANNONS