Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Grönt. De flesta människor vill bo i eget hus nära naturen. Något som inte behöver innebära hög energianvändning. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Grönt. De flesta människor vill bo i eget hus nära naturen. Något som inte behöver innebära hög energianvändning. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Malin Lernfelt: Vill folk bo i villa ska de få göra det

Om människor själva får välja vill de flesta bo i hus. Att med energibesparing som argument tvinga in fler till höghus i storstäder är därför inte rätt väg mot en bättre framtid.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det fanns en tid då de så kallade gröna vågare, människor med ett stort intresse för miljöfrågor, sökte sig bort från städerna och till ett liv utan stadens stress och konsumtionshets. Man ansåg att det fanns ett stort värde i att leva nära naturen och såg en ökad självhushållning, återbruk och enklare livsstil som en väg framåt. Idealet var ett samhälle som inte slösade med gemensamma resurser. På köpet fick människor ofta ett bättre mående, både fysiskt och psykiskt. Att vi generellt mår bättre av att ha grönska och rymd omkring oss är väl belagt inom forskningen. Likaså att den som lever i en icke urban miljö rör sig mer och att barn som bor i markplan har fler kompisar och en högre nivå av fysisk aktivitet.

Inom dagens klimat- och miljörörelse låter det dock ofta helt annorlunda. Tvärtom förespråkas ökad förtätning, högre hus och större städer. Argumentet är att det är mer energieffektivt att människor sitter inklämda inklämda i små lägenheter på tionde våningen istället för att bo i eget hus och att arbetsplatser på samma sätt bör trängas in i tät bebyggelse på gång- eller cykelavstånd från hemmet. Särskilt negativt ser man på småhusområden strax utanför städerna, vilka nedlåtande ofta kallas för villamattan.

En av de stadsforskare som ofta citeras av förtätningsälskarna är Alexander Ståhle, doktor i stadsbyggnad vid KTH och vd för arkitektkontoret Spacescape. I en debattartikel i SvD skriver Ståhle tillsammans med Christer Ljungberg, hållbarhetsnestor inom trafikplaneringsfrågor “att bygga glest och utspritt ökar risken för energi¬brist och skapar en stad som är känslig för volatila energitillgångar och energipriser” (SvD 11/1).

Enligt Ståhle och Ljungberg visar studier att flerbostads¬husen generellt har mycket lägre energi-användning per person än småhusen. De pekar även på att transporter står för en stor del av energianvändningen, särskilt när det kommer till resande med personbil vilket är något som ökar när människor bor utspritt.

Villamattan skapar frihet men också trygghet

Deras lösning är därför att framtidssäkra städerna inför kommande energikriser genom att bygga tätare och högre, försvåra för resande med bil genom att minsta investeringar i bilinfrastruktur, och införa mer trängsel- och parkeringsavgifter. De vill också begränsa utbyggnaden av perifera villa¬områden och förtäta de som finns med flerbostadshus.

Ståhle och Ljungberg har säkert helt säkert rätt i sina beräkningar. Problemet är att de helt tappar bort de mänskliga perspektiven liksom att de missat den utveckling som skett på senare år till följd av digitalisering och ökade möjligheter för många människor att arbeta hemifrån.

LÄS OCKSÅ: Villor hade blandat bebyggelsen i norra Uddevalla

Ett stort antal undersökningar har visat att en stor majoritet av svenskarna vill bo i eget hus. Betydligt fler än som faktiskt gör det. Villamattan skapar frihet men också trygghet. Många drömmer om en egen trädgård och att bo nära naturen. Flyttströmmarna från storstädernas citykärnor ut till perifera småhusområden, mindre städer eller ut på landet ökar allt mer. Utvecklingen mot en effektivare energianvändning i småhus pågår också hela tiden. I dag är det till exempel kö på många håll för att installera solpaneler.

Fungerande samhällsplanering kräver en helhetssyn. Då måste även människor och deras vilja, behov och mående räknas in i ekvationen. Gör man det är Ståhle och Ljungbergs grå betongvåg den absolut sämsta lösningen för en energieffektiv framtid.

LÄS OCKSÅ: De unga i Uddevalla ser sig inte som framtida bussåkare