Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: TT, LNB

Vill Lövin och Lööf se gula västar i Sverige?

Man kan absolut hävda att den som bidrar till att förstöra miljön också ska betala mer, oavsett var man bor. Men då glömmer man bort att människor har olika förutsättningar att hantera exempelvis skattehöjningar på drivmedel.

Det här är en text från TTELA Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

“Vad ska vi dra in på då? Ska inte barnen gå på kulturskolan?”, frågar sig Johan Tiljö, som arbetar på en bilskrot i Fornåsa i Östergötland, i ett inslag i SVT Agenda (10/2). Han är orolig för att det ska bli svårt att få ihop ekonomin när regeringen genomför sin gröna skatteväxling. Den automatiska upptrappningen av bensin- och dieselskatterna ska nämligen återinföras, enligt miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP).

I Agenda påpekar klimatministern mycket riktigt att samhället måste ställa om. Den globala uppvärmningen måste förhindras. Om detta är alla seriösa politiker överens. Den politiska konflikten gäller hur - och inte om - klimatförändringarna ska stoppas. Precis som inom alla andra politiska områden rymmer reformer alltid målkonflikter. I detta fall är konsekvensen att det blir dyrare att bo på landsbygden.

Den som bor i en storstad kan åka kollektivt till jobbet. Bor man på en ort där bussen går två gånger om dagen - om det nu finns någon buss över huvud taget - är man antagligen mer skeptisk till Lövins argument om att satsningar på kollektivtrafiken väger upp koldioxid- och energiskatter.

Allt detta vet givetvis Lövin. Hon anser uppenbarligen att det ändå är värt det, och Miljöpartiets väljare bor ändå i storstäderna. Vad som är anmärkningsvärt är att Centerpartiet, som numera är stödparti åt Socialdemokraterna och Miljöpartiet, accepterar försämrade villkor för människor som bor på landsbygden.

Till Dagens Nyheter (7/2) säger Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson för C, att han hoppas på landsbygdsvänliga reformer i vårändringsbudgeten. Som exempel tar han satsningar på vägunderhåll. Men vad spelar det för roll att vägarna blir bättre om få har råd att åka på dem?

En liter bensin kostar knappt 14 kronor och 50 öre litern. 60 procent av priset utgörs redan av skatt.

Enligt nationalekonomen Jacob Lundberg betalar bilresenärerna redan sina klimatkostnader - med råge. Det finns en uppenbar risk med att ständigt höja kostnaderna för bilåkande, och det är att det folkliga missnöjet ökar. Isabella Lövin har rätt i att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att köra våra bilar helt på el. Men politiken kan inte föregå utvecklingen av eldrivna fordon. Skatter ska uppmuntra människor att välja “rätt”, men då måste det finnas alternativ att välja mellan.

I Frankrike har rörelsen Gula västarna plågat presidenten Emmanuel Macron i flera månader. Den utlösande faktorn för gatuprotesterna var just höjda bensinskatter. Svenskar är förvisso inte lika glada i att demonstrera som fransmännen, men visst finns det en risk att vi får se en svensk motsvarighet till Gula västarna. Skattelättnader för höginkomsttagare i städerna i kombination med höjda levnadskostnader för människor på landsbygden signalerar inte precis att regeringen prioriterar minskade klyftor mellan stad och land.