Förändring. Artificiell intelligens betraktas av många forskare som vår tids elektricitet.
Förändring. Artificiell intelligens betraktas av många forskare som vår tids elektricitet. Bild: Johan Nilsson/TT

Gustav Juntti: Den artificiella intelligensen är den nya elektriciteten

Artificiell intelligens ses av forskare som en lika revolutionerande teknologi som elektriciteten en gång var. Det syns inte i dagens politik.

ANNONS

Artificiell intelligens är den nya elektriciteten. Det var år 2017 som Andrew Ng, ledande forskare inom artificiell intelligens (AI), uttalade sig så drastiskt.

El är något som i dag tas för givet. Forskningen kallar den en allmänt nyttig teknologi, på engelska !general purpose technology" (GPT). Förenklat medför en GPT efterledet -ering, som elektrifiering, mekanisering och de senaste decenniernas datorisering.

Enligt forskare kännetecknas en GPT av tre saker: Den hyser stor potential för kontinuerliga förbättringar, den leder till många nya innovationer, samt att den används på många områden inom många sektorer. Åtminstone stämmer definitionen, historiskt sett.

När elen upptäcktes såg få den som omvälvande. Men i dag reflekterar än färre över att el en gång inte fanns att tillgå, och att den numera ligger till grund för mycket av det som sker i världen.

ANNONS

Ångmaskinen och senare förbränningsmotorn är andra GPT:er. Skiftet från människors och djurs muskelkraft för transporter, tillverkning och andra ekonomiska aktiviteter till maskinella motsvarigheter förvandlade hela samhällen, industrier och politiska system. Vissa, som Storbritannien och USA, utvecklades fortare militäriskt och ekonomiskt än dåtida dominanta asiatiska länder vilket flyttade den geopolitiska tyngdpunkten västerut. Ekonomhistoriker kallar det för den stora åtskillnaden. Nu sluts klyftan allt snabbare.

Kina pratar sedan några år om zhinenghua, intelligensifiering. Landet tar en allt större andel av världens AI-patent och publicerar fler forskningsartiklar i ämnet än något annat land. Det följer en sedan 2017 uttalad strategi från Xi Jinping att bli världens ledande AI-nation vid år 2030. En utmanare är Ryssland, vars president Vladimir Putin samma år som Xi sa att den som leder AI-området kan styra världen.

Men AI är inte i första hand en statlig domän, utan de privata bolagens. Deras produkter styr och övervakar varje dag våra beteenden. Googles säkerhetsfunktion vid inloggningar, att be användare kryssa för rutor som innehåller trafikljus, fordon eller fotgängare, hjälper egentligen bolagets algoritmer att träna mönsterigenkänning för att utveckla självkörande teknologier. Allt det bygger på AI. Reklam, privatekonomi, sjukvård, matinköp och resor är andra områden där AI stormar fram.

ANNONS

Det här ställer nya frågor. Idag beskattas el, men inte maskiner utan snarare deras avkastning i form av resor, produkter eller utsläpp. Hur ska AI behandlas? Därtill vidgar AI likt andra GPT:er vår förståelse av människan. De andliga och humanistiska dimensionerna av AI-samhällen kan varken lagstiftas om eller räknas på, utan måste komma från andra håll. Kyrkan kan få en renässans, vilket Lundabiskopen Johan Tyrberg förstått genom att lyfta och driva AI-diskussionen utifrån teologiska perspektiv.

Politiken liksom juridiken, näringslivet, civilsamhällets institutioner och enskilda individer måste börja diskutera den nya elen. Den ställer nya krav på alla, men särskilt demokratier. Är de öppna för innovation och diskussion, eller vill de begränsa och kontrollera vad som lär rita om hela samhällen?

ANNONS