Regeringen och finansdepartementet
Ytterst är förstås regeringen med finansdepartementet ansvarig vid en kris som skakar om den finansiella stabiliteten. Men det handlar mest om övergripande styrning i förväg, i form av lagar och regler. När väl krisen briserar så är krishanteringen delegerad till särskilda myndigheter.
.
Finansiella stabilitetsrådet
Rådet är ett samarbetsorgan där finansdepartementet, Finansinspektionen (FI), Riksbanken och Riksgälden ingår. Rådet fattar inga beslut, däremot informerar myndigheterna varandra och regeringen om sin syn på läget och om sina planer.
.
Finansinspektionen
Har tillsyn över bankerna.
– Vi kontrollerar att de följer reglerna, säger Lars Hörngren, senior rådgivare på Finansinspektionen och tidigare ordförande i Finanskriskommittén.
Finansinspektionen har på så sätt hand om det förebyggande arbetet för finansiell stabilitet. Finansinspektionen kan också bötfälla banker som inte lever upp till kraven.
Lars Hörngren berättar att reglerna har skärpts ganska ordentligt sedan finanskrisen 2008. Bankerna har tuffare krav på sig nu. De måste ha mer kapital, och mer likvida medel tillgängliga.
.
Riksbanken
Riksbanken är en slags "sista chansen" för krisbanker.
Riksbanken kan ge lån till banker på dekis, och se till att det finns likvida medel till bankerna vid bankkriser. Men då väl en bank har fallit kan Riksbanken inte göra mer. Då är det Riksgäldens tur att träda in.
.
Riksgälden
Om det blir så illa att en stor svensk bank faller är det dags för Riksgälden att träda in, berättar Tom Andersson, analytiker på avdelningen för finansiell stabilitet på Riksgälden.
– Om en bank fallerar, till exempel gör stora förluster eller får kapitalproblem, så kan banken gå i vad som kallas resolution, säger han.
Det finns nio stora systemviktiga banker som resolutionsreglerna gäller för. Mindre banker får gå i konkurs, men då skyddas insättarna av insättningsgaranti.
Det är FI som avgör om banken fallerar. Om det är så träder det så kallade resolutionsregelverket in, förklarar han.
– Förenklat är det ett särskilt förfarande för krisbanker i stället för konkurs. Banken rekonstrueras, men kan fortsätta att drivas.
– Staten tar kontroll över banken i en ordnad process, säger han, och berättar att Riksgälden då har ganska kraftfulla befogenheter.
Både styrelse och bankledning byts ut. Samtidigt har insättarna tillgång till sina pengar. När krisen har ordnats upp går banken över till nya ägare.
.
Fakta: Regler kom till efter finanskrisen
Reglerna kom till i Europa efter de gruvliga erfarenheterna av finanskrisen 2008. Då stod regeringarna inför ett obehagligt val - att antingen låta banker gå i konkurs eller att använda skattepengar för att rädda dem.
De nya reglerna ska göra det möjligt att ordna upp krisbankerna utan de alternativen. Tanken är att krishanteringen i stället ska finansieras med avgifter som bankerna betalar in löpande till resolutionsreserven, insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden.
Syftet med reglerna var att notan för bankkrascher inte ska hamna i knäet på skattebetalarna. I stället är det aktieägarna och vissa typer av långivare som ska få ta smällen numera.
Regelverket trädde i kraft 2016, och ännu har det inte testats.
Källa: Riksgälden
Fakta: Nio systemviktiga banker
Riksgälden har planer för alla svenska kreditinstitut, cirka 160 stycken. Nio av dem anses systemviktiga. De kan inte försättas i konkurs, däremot träder reglerna om resolution in, och Riksgälden tar över. De nio bankerna är Handelsbanken, SEB, Swedbank, Landshypotek, Länsförsäkringar Bank, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit.
De övriga, mindre, bankerna kan gå i konkurs. Då skyddas insättarnas pengar av insättningsgarantin upp till drygt en miljon kronor. Riksgälden hanterar även insättningsgarantin.
Källa: Riksgälden