Parterna har kommit överens om att arbetsgivare inom samhällsviktig verksamhet kan ansöka om dispens om att låta medarbetare arbeta upp till 24 timmar per dygn – så kallade dygnspass. Den dispensen gäller i högst ett år.
Överenskommelsen ska nu synas av EU-kommissionen.
– Vi hoppas naturligtvis att EU godkänner det här, och vår bedömning är att vi gått EU till mötes utifrån de krav de har ställt. Men som sagt var, det ska godkännas av EU, säger SKR:s ordförande Anders Henriksson.
TT: Räknar ni med att överenskommelsen kommer att godkännas?
– Det är vår förhoppning och jag tycker att vi med den här överenskommelsen med de fackliga organisationerna svarat upp mot de kravställningar som EU:s arbetslivsdirektiv pekar på. Jag är förhoppningsfull, säger Henriksson.
"Känns väldigt bra"
Malin Ragnegård, fackförbundet Kommunals förbundsordförande, är nöjd med att de intensiva förhandlingarna är i hamn.
– Det innebär att det finns möjlighet att få dispens och jobba upp till 24 timmar i samhällsviktig verksamhet, efter att man har sett över alla möjligheter till att ha andra sorters arbetstider, och där man ser att verksamheten kräver dygnspass. Då kan man söka dispens efter att man haft en förhandling, säger hon.
– Det känns väldigt bra att vi har lyckats få undantag, men att det ändå är inom ramarna för den här skyddslagstiftningen.
TT: Hur stor kompromiss är det mot hur det var tidigare?
– Skillnaden blir att man måste ha en förhandling och komma överens lokalt. Där ska det då framgå att man har tittat på andra alternativ. Men kommer man överens lokalt har man möjlighet att få dispens och jobba som man har gjort tidigare.
Brandmän lyckliga
Tobias Rådenfjord, första vice förbundsordförande i Brandmännens riksförbund, är lycklig över överenskommelsen och tror att den kommer att hålla när den synas av EU.
– Vi är fantastiskt glada över den här förändringen. Den bygger på hårt arbete från hela brandmannakollektivet, säger han till TT.
Han säger att opinionsarbetet som bedrivits – tusentals brandmän, och senare flera andra yrkesgrupper, hotade med massavhopp – har varit avgörande.
– Utan vårt arbete tror jag att det inte hade landat i något positivt. Opinionen har fått detta att gå igenom, säger han.
Gäller från nästa år
Om överenskommelsen godkänns från EU-håll börjar den att gälla från och med den 1 februari 2024.
Bakgrunden till konflikten är tidigare aviserade förändringar i regleringen av dygnsvila i kollektivavtalet. EU-kommissionen har ifrågasatt om avtalet är förenligt med EU:s arbetstidsdirektiv i vissa delar, som att anställda måste ha elva timmars vila under ett dygn. En efterlevnad av direktivet hade inneburit att bland annat brandmän, vårdpersonal och personliga assistenter förbjudits jobba dygnslånga pass.
Ett EU-direktiv sätter upp mål som medlemsländerna ska nå, men de får själva bestämma hur det ska gå till.
Förhandlingar i frågan pågår fortfarande mellan arbetsgivarorganisationerna och Sveriges Läkarförbund.
Fakta: Det nya arbetstidsdirektivet i korthet
Regeln i det nya direktivet är att arbete och dygnsvila ska förläggas alternerande under varje period om 24 timmar. Arbetspass och jourpass ska endast kunna läggas i direkt anslutning till varandra i undantagsfall, om det föreligger särskilda skäl.
Bestämmelsen avseende dygnsvila skärps och förtydligas. Det fastslås att regeln är att arbetstagaren har rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar.
Dygnsvila kan i undantagsfall förkortas till som lägst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid om det finns särskilda skäl i verksamheter med ansvar för liv, hälsa och säkerhet.
En arbetstagare som har fått sin dygnsvila inskränkt har rätt till kompenserande vila.
Källa: SKR