Inför valet 2022 var brottsligheten en av de stora frågorna i Trollhättan. De omfattande bränderna runt om i staden en kväll i juni visade tydligt att tryggheten brast och att förövare kunde agera utan att lagföras.
Från borgerligt håll drevs krav på ökad kameraövervakning för att dokumentera händelser och underlätta polisens arbete. Socialdemokraterna betonade i stället integritetsaspekten. Många, inklusive undertecknad, menar att redan rädslan för att utsättas för brott är långt mer integritetskränkande än kameraövervakning i det offentliga rummet.
Samtidigt framhölls från vänsterhåll att brottsligheten redan var på väg ned. Socialdemokraterna använde då ett välkänt grepp: att jämföra med en särskilt avvikande period. Under pandemiåret 2020 ökade vissa typer av brott i hela landet, vilket gjorde att efterföljande år framstod som en förbättring. Det var sakligt korrekt – men knappast en hållbar grund för en seriös diskussion. Brottsnivåerna valåret 2022 låg fortfarande högre än åren 2017–2019.
För många Trollhättebor handlade frågan dock mindre om statistiska jämförelser och mer om verkligheten i vardagen. Staden återkom gång på gång i rapporteringen om brott, och bränderna runt om i Trollhättan uppfattades av många som mer talande än politiska tolkningar av statistiken.
Så ser siffrorna ut
Totalt anmälda brott, räknat per 100 000 invånare för att få en jämförbarhet mellan olika stora kommuner (jämförelse med 2022 inom parentes):
Trollhättan: 9 986 (-15 procent)
Uddevalla: 11 041 (+2 procent)
Vänersborg: 10 372 (+3 procent)
Våld och rån
Trollhättan: 871 (-12 procent)
Uddevalla: 1 148 (+23 procent)
Vänersborg: 1 040 (+24 procent)
Egendomsbrott
Trollhättan: 3 616 (-33 procent)
Uddevalla: 3 319 (-34 procent)
Vänersborg: 3 592 (-14 procent)
Narkotikabrott
Trollhättan: 967 (-14 procent)
Uddevalla: 1 074 (+64 procent)
Vänersborg: 794 (+47 procent)
I dag finns det bättre underlag för jämförelser. Brottsförebyggande rådets statistik visar att Trollhättan efter valet 2022 utvecklats i en annan riktning än sina grannkommuner. Jämför man anmälda brott per 100 000 invånare under perioden 2017–2025 är 2025 det år med lägst nivå totalt. Även skadegörelsebrott, narkotikabrott och stöldbrott ligger lägst år 2025. Våld utomhus mot vuxna ligger också på historiskt låga nivåer.
I den bifogade tabellen har brott mot person sammanförts till ”Våld och rån”, medan stöld, bilbrott och inbrott sammanförts till ”Egendomsbrott”. Resultatet är tydligt: brottsnivåerna i Trollhättan har minskat markant, medan utvecklingen i grannkommunerna inte varit lika tydligt positiv. Detta kan inte förklaras av någon generell rikstrend.
Faktum är att Trollhättan, utan större uppmärksamhet, har blivit en tryggare stad. När en kommun avviker både från sina grannkommuner och från utvecklingen i landet i stort talar mycket för att lokala åtgärder har haft effekt. Det är därför anmärkningsvärt att en fråga som dominerade valet 2022 i dag knappt diskuteras, trots att utvecklingen tycks ha vänt. Som vän av ordning hoppas jag att skutan Trollhättan även efter valet fortsätter att styras mot ökad trygghet.
Dag Kihlman
